Skillnad 2022-->2023

Om man är nära FIRE så undrar jag varför inte fler väljer att byta till Nordnet?

Säg att du har en portfölj med 70% nordamerikanska aktier och en utdelningsprognos på 200 000 kr/år så innebär det att 140 000 kr är från utländska aktier där du även betalar 15% källskatt på dvs ca 21 000 kr per år. 

Har man sin portfölj på Avanza så får du vänta med dessa 21 000 kr i tre år utan avkastning (tom minus avkastning med tanke på inflationen). Så i tre år får du ligga ute med 63 000 kr innan du får avkastning. 

Har du portföljen helt mot dollar så innebär det att du ligger ute med 30 000 kr per år utan avkastning eller 90 000 kr på tre år. 

Både Nordnet och Nordea lovar betala tillbaka källskatten inom 1-3 månader jämfört med Avanzas 3 år. 

Sen ska man även ta med i kalkylen att räntan kommer höjas i både ISK och KF. 

På varje miljon med start 2023 kommer man få betala 8820 kr istället för 3750 kr vilket även det blir en hel del. 

Har du en utdelningsportfölj på 5 000 000 kr så blir skillnaden under 2023 

Skatt på ISK, KF

8820 kr x 5 mkr = 44 100 kr/år

Källskatt 

21 000 kr/år    (70% nordamerikanska aktier)

30 000 kr/år    (100% nordamerikanska aktier) 

Så om du har en prognos på 200 000 kr och du inte räknat med detta så innebär det 

200 000 kr - 44 100 kr - 21 000 kr = 134 900 kr i utdelning.

Viktigt alltid ta med alla avgifter och kostnader i sin kalkyl innan man väljer att kasta in handduken. 

Bilden har ingenting med inlägget att göra.

Mittwochsgedanken

Innebär detta en återgång till nordamerikanska utdelningsaktier samt en flytt till Nordnet? Har inget med bilden att göra men..

Jag har under året sålt av en del nordamerikanska bolag med bra vinster då dollarn var på topp och istället köpt svenska (fastighet) vilket i efterhand kanske inte var det bästa beslutet men har även köpt fonder (bl.a Avanza Zero, AMF Småbolag) på botten som avkastat bra och täcker mellanskillnaden mer än väl. 

Vill man ha en mera ostörd cashflow portfölj så är det nog till andra sidan pölen man måste be ge sig återigen för att köpa stora stabila bolag samt att man läser nästan varje vecka om något bolag som höjt utdelningen. I Sverige kan det nog i värsta fall bli lite 2020 moment med inställda utdelningar under 2023 om FI får som dom vill. 

Sverige är helt enkelt för litet land för att få den stabila tryggheten jämfört med Nordamerika när det gäller utdelningar! 

I kampen mellan Nordnet vs Avanza så står det 1-0 eller kanske 100-0 till Nordnet och det är eftersom Nordnet beslutat att återbetala källskatten inom 1 månad jämfört med Avanza där det fortfarande kommer att ta ca 3 år.. Har man däremot mesta dels bara fonder eller aktier med låg eller ingen utdelning så spelar det ingen större roll vilken plattform man väljer. 

Hjärnan hoppar (fortfarande) som vanligt alldeles för ofta mellan utdelningsaktier vs fonder men som det känns nu så lutar det mera åt utdelningsaktier och blir det så så kommer jag allokera om mycket mera mot Nordamerika och en flytt till Nordnet på grund av källskatten. 

Utdelningsportföljen kan även den få en ny punkt i boken i form av fler innehav för att ta ner risken och få den mera som en självgående bankomat som fungerar i vått och torrt utan att man behöver lägga ner mera energi på innehaven. Kommer även att lägga mera och större vikt på första och andra femman. Läs mera HÄR hur jag bygger en utdelningsportfölj.

Det jag uppfattat på bla Twitter är att många vill byta till Nordnet men vill inte sälja (gäller KF) eftersom många innehav är på minus = tankevurpa! Det man förlorar är courtage och valutaväxlingsavgifter men du får ett ypperligt tillfälle att balansera och möblera om i portföljen och sälja bort eventuella surdegar och börja om på nytt. Farligt ligga för länge med surdegar eftersom det blir svårare för många att sälja för att istället bara dra av plåstret, skrik till och gå vidare. För det andra kan det ta flera år innan du når break even eller om du någonsin ens kommer till hälften av värdet och då under tiden har du tappat massor av avkastning. 

Nää ut på prommis och sen skidskytte på tv.

Robur Globalfond.. 👍

Snubblade över en intressant fond då jag var i ett annat ärende på Swedbank Roburs fondhemsida. Sökte info om en annan fond men ögonen fastnade på siffror om avkastning över tid och då årlig avkastning (CAGR). 

När man läser CAGR siffror som 

senaste 3 åren 22,14% eller senaste 5 åren 17,28% 

eller 

senaste 10 åren 17,01% då stod mina 👀 som ❔ 

Fonden i fråga är: 

Swedbank Robur Globalfond A

Var tvungen att kolla om jag ägt den förut och visst har jag det men som vanligt så har jag tagit hem vinster alldeles för tidigt. 

Jämför man denna aktiva fond mot en Global indexfond så diffar det ändå rätt mycket då indexfonden har en CAGR på ca 10-11% senaste 3-10 åren. 

I lägen som dessa börjar min hjärna alltid fundera på utdelningsaktier vs fonder. Vad är rätt och vad är mindre fel..

För om du har en utdelningsportfölj med en direktavkastning på ca 4% så får du dina 4% i stort sätt varje år i ur och skur men när man jämför mot 17% årlig avkastning så inser jag att det finns vinster att ta hem för att säkra av cashflow om det är det man är ute efter. 

En CAGR på 17% med en portfölj på 3 000 000 kr är 510 000 kr/år och 4% är 120 000 kr/år.  

Och har man då en buffert vid sidan om på ca 2 års löner så ser då jag inga bekymmer att äga fonder istället.. 

För att få ut 510 000 kr/år behöver du en utdelningsportfölj värd ca 13 000 000 kr. 

Fråga - svar

Komponerade ihop några frågor och funderingar jag ofta läser om på finanstwitter gällande fonder vs utdelningsaktier med mina egna svar. 

Tänk på din fond eller aktieportfölj som en påse med pengar så inser du att det inte är så stor skillnad som många vill tro. 

1.    En fond innehåller aktier både med och utan utdelning precis som en egenkomponerad aktieportfölj.

• Ja, skillnaden är att du väljer själv vilka bolag du vill ha i din aktieportfölj men blir det alltid rätt. Är du smartare än en indexfond? Tror inte allmänheten slår indexfonder i avkastning över tid. 

2.    En fond får också in utdelningar som din aktieportfölj. 

• Svar JA men kanske inte lika mycket som en high yield portfölj som du själv satt ihop. Många fonder har en yield på ca 1,5%. 

3.    Varför tror en del att det inte går att leva på fonder och att man måste ha en aktieportfölj med utdelningsaktier? 

• De flesta utdelningsaktier levererar (passivt) utdelning även då börsen är sur och att då sälja (aktivt) fonder är inte att rekommendera. Att investera i en fond så får du avkastning från både utdelningar men mest genom stigande aktiekurser. Att bara investera i utdelningsaktier innebär att du får din avkastning enbart genom utdelningarna. I stort sätt tvärtom mot fonder. 

4.    Varför tror en del att fonder sjunker mera än en aktieportfölj? 

• Vill säga att det är tvärtom och att diversifieringen med antalet aktier i en indexfond är mera som en krockkudde. Självklart spelar det stor roll vilka aktier och fonder man väljer men att äga en portfölj med 10-20 innehav är en större risk jämfört med en indexfond med 500 innehav. Många tänker nog säkert på svenska småbolagsfonder som tagit ordentligt med stryk i år (-30%) men även Large Cap Sverige fonder (-20%). USA och Global fonder ligger lite på plus i år. 

5.    Är det bättre att äga utdelningsaktier eller fonder i en bear market?

• Mentalt skulle jag säga utdelningsaktier och lite därför jag allokerade om i min portfölj inför 2022. Se svar i fråga 3. 

6.    Är det bättre att äga fonder eller utdelningsaktier i en bull market? 

• Skulle säga att fonder är att föredra eftersom fonder har större möjlighet att stiga mer än enskilda utdelningsaktier och dess utdelning (direktavkastning) i %. Delar av överavkastningen dvs avkastning som överstiger direktavkastningen i en utdelningsportfölj och ditt uttag (utdelning) i procent från fonder kan man lägga i en buffert till sämre tider (bear market). En indexfond med CAGR 10-20% är mera än 3-6% direktavkastning. Se även svar fråga 9. 

7.    Sälja fondandelar vs aktieutdelningar. 4% regeln. 

• Vare sig du har utdelningsaktier eller fonder kan du se din portfölj som en påse med pengar. Påsen med pengar växer genom att du får in utdelningar via dina innehav om du har utdelningsaktier och med fonder genom att NAV-kursen ökar dvs innehavens aktiekurs stiger. En skillnad är också att utdelningarna kommer in automatiskt vs fondandelar måste säljas. För att få ut pengar ur påsen med pengar måste du i båda fallen aktivt gör val. Annars funkar det likvärdigt. 

    7.1    I bull market

• Fonder är att föredra (överavkastning). Se svar i fråga 6. 

    7.2    I bear market

• Utdelningsaktier är att föredra om du inte har en buffert. Se även svar fråga 3. 

8.    Förvaltningsavgifter är dyrare än courtage. 

• En aktivt förvaltad fond > 1% skulle jag säga är dyrare än en aktieportfölj men en indexfond på 0,2% ligger ungefär på samma nivå som en utdelningsportfölj där du månadsköper och återinvesterar utdelningarna. Har du däremot även utländska innehav i aktieportföljen med valutaväxlingsavgifter så blir en indexfond billigare. Testa själv vad du har för förvaltningsavgift genom att dividera alla dina kostnader för courtage och VVA med totala investerade summan.  

9.    Avkastning CAGR (Indexfonder Länsförsäkringar)

• Sverige
• 5 år       9,14% 
• 10 år   10,87%
• Global
• 5 år     14,63% 
• 10 år   13,17%
• USA
• 5 år     18,12% 
• 10 år   17,87%

10. Tabell på uttag

Teoretiskt har man kunnat ta ut nästan 360 000 kr per år senaste 5, 10 åren om du hade investerat 2 000 000 kr i en USA indexfond. Se fråga svar 9.

För samma mängd uttag, utdelningar genom utdelningsaktier, krävs en utdelningsportfölj värd 9 000 000 kr samt en direktavkastning på 4%. 

Som jag skrev i förra inlägget som du kan läsa HÄR om uttag så kan du ta ut 240 000 kr per år om du har investerat 3 000 000 kr samt når en avkastning på minst 8% utan att investerade värdet sjunker vilket även de svenska indexfonderna gjort historiskt. Allt över 8% i avkastning behålls i portföljen men rekommenderar att ta ut delar av vinster då och då för att dryga ut bufferten till sämre tider. Enligt mig bör en buffert bestå av minst en årslön. Se svar på fråga 6. 

Samlar in funderingar kontinuerligt så en del 2 kan komma ut.

"Snillet" spekulerar

Oj vad jag kan snöa in mig på vissa saker som fonder och potentiell avkastning. Behöver inte vara fonder utan man kan tänka istället en portfölj med egna aktier om man vill det. 

Väljer att visa en fond från DNB eftersom de hade en fin uppställning av årlig avkastning på sin hemsida. 

Väljer en global indexfond eftersom de flesta har en blandad portfölj med både svenska och utländska innehav. 

Hoppas inte bilden blir för plottrig och grynig så ni kan se något iallafall. 

Jag tänker så här.

Om nu börsen följer som "twitter experterna" tror att börsen bottnar nästa år kring mars-april 2023 så kan vi sätta 2022 i bilden som visar 2012, 2023 på 2013 osv. Då har vi en fin spekulativ uppgång på ca 37% för 2023 osv. 

Jag kan inte annat än småle, rycka på axlarna och tycka att det vore otroligt häftigt om det skulle visa sig stämma åtminstone lite vilket skulle innebära att vi får några års fina avkastningar framför oss. 

Om detta skulle visa sig stämma så har jag en teori att fonder är att föredra framför utdelningsaktier i en bull marknad precis som vi haft i stort sett från 2008 gällande avkastning och uttag ur portföljen. 

Med utdelningsaktier så är man mera "låst" till själva utdelningen från bolagen och uttaget/utdelning i kronor stannar där eftersom man inte bör sälja utdelningsaktier för då minskar själva utdelningarna framöver. Med fonder så tar du ut bara det du behöver och resten stannar kvar och fortsätter generera avkastning. Kommer skriva ett tydligare inlägg framöver hur jag tänker mellan utdelningsaktier vs fonder i bull och bear marknad. 

Som du kan se i bilden nedanför (tog bort insättningarna) så kan man göra uttag på 20 000 kr i månaden eller 240 000 kr per år utan att insatta kapitalet någonsin minskar under den investerade summan år efter år (förutom första året). 8% avkastning per år innebär +-0 efter uttag. 

Jag är ännu om någon funderar fortsatt all in dvs 80% investerad i utdelningsaktier och 20% AMF Småbolag men hur jag investerar nästa år vet inte ens jag. Mitt vad det är så byter jag utdelningsaktierna mot en indexfond Global eller USA. Jag tar det då och ni lär få läsa om det på bloggen. 

Vad som får mig att fundera på ett framtida blogginlägg är att det skrivs fortfarande en hel del om varför man ska äga utdelningsaktier istället för fonder. Det är lätt att hamna i en tankevurpa och det viktiga är att man ska tänka på sin aktieportfölj som en fond. 

• En fond innehåller aktier precis som din aktieportfölj men även likvida medel. 
• Man kan även ha i sin portfölj certifikat (lite överkurs) som hedge mot nedgångar vilket kan användas/tas ut som utdelningar/likvida medel. 
• Utdelningsaktier vare sig det är i din portfölj eller i en fond så genererar bolagen utdelningar som du kan välja att ta ut eller återinvestera i nya aktier. 
• Bolagens aktiekurs ökar/minskar precis samma i din portfölj som i en fond. 

Mer om detta i ett inlägg framöver! 

Fredagsfunderingar

Har snöat in mig på EV:s.. och kan fastna timtals i dessa tester som finns på bla Youtube där både företag och privatpersoner testar olika elbilar. Inte för att vi kommer köpa en inom en snar framtid.. men tycker om att vara i jour vad som händer i elbilsracet. 

Ett stort problem med elbil och att bo här uppe i Norrbotten är laddmöjligheterna som lyser med sin frånvaro och som inte är i närheten av antalet som finns neråt Sverige. Mitt arbetsdistrikt är hela Norrbotten (Norra Norrland) och under en dag kan jag köra upp mot 500 - 900 km. Inte så bara att hitta en laddstolpe och speciellt inte en med mycket mos i typ 150 kW. 

En annan sak man kan bli lurad på är kostnaderna att ladda dessa elbilar. Många tror tyvärr att det är billigt vilket det inte är men kan du ladda hemma varje dag för typ 1,5 kr/kW så är det enkelt och billigt men om du tvingas ladda på externa ställen så kan det faktiskt kosta mellan 7,30 kr/kWh och 8,70 kr/kWh enligt Teknikens Värld vilket innebär att man hamnar kring 15 - 20 kr/milen. Skulle någon av oss i familjen pendla varje dag (10-15 mil t/r) så är elbil det rätta med tanke på kostnader/mil. 

Den dagen då det finns 10st högeffektiva snabbladdare på minst 150 kW på varje bensinmack så kan det bli intressant och att kostnaderna inte överstiger en fossilbil per mil. 

 

Annars händer det inte mycket på varken köp eller sälj fronten gällande börsen. Känner mig lite omotiverad för tillfället och nöjer mig med att håva in aktieutdelningar för att snabbt häva ut fröna igen för nya äventyr. 

Har inte tänkt så mycket på sistone gällande aktier vs fonder vilket känns befriande men ändå har jag i bakhuvudet att indexfonder är det bästa för det flesta vad gäller enkelhet och avkastning. Får se vad som händer när börsen rasat färdigt om ett halvår typ enligt "experterna" på finanstwitter. 

En sak är säker gällande utdelningsaktier och det är att det är rogivande på något vis att få utdelningar när börsen är sur. Skulle inte alls kännas lika bra i detta klimat att vara all in fonder där utdelningar förhoppningsvis återinvesteras i nya aktier och inte i förvaltarens löner, bonusar och (företag) utdelningar. 

Avkastning TIN Ny Teknik ca 6% under 2021 (OMXSGI 39,43%). Total avgift 1,59% per år. Omsättning 306 mkr. Man kan se på allabolag.se att TIN grabbarna tagit en utdelning ur bolaget på 102 000 000 kr.. 

Går verkligen ingen nöd på grabbarna hur fonden än avkastar så länge alla småsparare luras vara med och sponsrar deras löner och utdelningar ur AB genom den höga totala avgiften i fonden.. en bunt skojjare i mina  👀 

En svensk indexfond avkastade ca 40% under 2021 i jämförelse. 

En fond eller enskilda aktier?

Vad är skillnaden mellan att köpa en aktiefond och enskilda aktier?

Ska försöka beskriva väldigt enkelt och kortfattat hur jag ser på det. 

Aktiefond

En aktiefond kan beskrivas som en gott och blandat påse ihopsatt av olika aktier av en okänd fondförvaltare som tror på sina val av innehav. 

Väljer man att köpa en färdig fond så får du sälja fondandelar den dagen du vill leva på dina investeringar. Du säljer fondandelar vilket innebär att fondförvaltaren tvingas sälja aktier eller tar från cash högen för att du ska få dina pengar. 

Nackdelar 

Man tvingas ha aktier som man kanske egentligen inte vill äga. Till exempel bojkottar jag Spiltan Investmentbolag på grund av Kinnevik och VNV Global som jag inte ger ett korvöre för.. 

Årliga förvaltningsavgifter upp emot 1,5 - 2% (fondförvaltarens LÖN samt courtage kostnader) 

Fonden sjunker i värde med index. Dåligt sälja när fonden går dåligt eftersom NAV kursen sjunker = det blir dyrare att ta ut pengar. 

Fördelar

Fördelen med att köpa en färdig fond är att du slipper tänka själv. 

Gratis fond som följer OMXS30. Skulle faktiskt kunna äga den men köp på 25 000 kr per dag begränsar! 

Man kan ha automatiska köp. 

Automatiska sälj via kapitalförsäkring (tex vid FIRE). 

Fonden ökar i värde med index. Bra sälja när fonden går bra eftersom NAV kursen ökar = du säljer vinsten. 

Egen fond

När du sätter ihop din egna fond så köper du in aktier som DU tror på. Jag har i år valt att bara ha utdelande aktier som ger mig utdelning varje månad som jag kan leva av den dagen jag väljer det och slipper därmed sälja aktier. 

Nackdelar

Courtagekostnader vid köp av aktier

Valutaväxlingsavgifter vid köp av utländska aktier

Fördelar

Fördelen med att själv sätta ihop en egen aktiefond är att du väljer vilka aktier DU vill ha och fördelning mellan innehaven. 

Man får utdelning även fast aktien faller i kurs. 

Slutsats

Varför jag har gått över från fonder till utdelande aktier är att jag slipper tänka på hur börsen går vid sälj. Jag får mina utdelningar i ur och skur varje månad även fast börsen går dåligt som vi nu får känna på under 2022. 

Jag har faktiskt fortfarande AMF Småbolag i min portfölj som till och med är det största innehavet och som tur är jag inte i behov av pengar och slipper därmed sälja fondandelar nu när den rasat 37% ytd. Det hade blivit dyrt! 

Många aktier har fått smisk som tex Castellum som rasat 42% ytd men fortsätter ge utdelning till oss aktieägare vilket gör att jag slipper egentligen bry mig om kursen. 

Exempel

Följer en intressant diskussion på Twitter som dagens inlägg handlar om och då nämndes fonden Storebrand Global Low Volatility som ett alternativ istället för enskilda utdelningsaktier. Det flesta fonder återinvesterar utdelningen inom fonden och köper därmed mera aktier. Satte ihop några high yield aktier för att komma upp i samma uttag. Aktierna har en direktavkastning på ca 6,5% och genererar ca 200 000 i utdelning per år. Längst ut till höger i grönt ser ni avkastning efter uttag sedan 1/1 2017. 

Har man riktigt otur som person när man tänker och lyckas köpa en "dålig" fond som genererar avkastning som nedan så ser vi fort hur avkastning och uttag äter upp den investerade summan. 

Jämför även mot en "jätte dålig" utdelningsaktie där jag tog bort hela uttaget som bevis på hur negativ totalavkastning påverkar avkastningen över tid.

Segt nu

Segt nu på bloggfronten.. 

.. men det positiva i och med dagens köp är att jag klev över 15 000 kr/mån i utdelningar på r12 månader eller 180 000 kr/år 

180 904 kr

15 075 kr

och det negativa är att jag inte sålt av småbolagsfonden ännu som är mitt största innehav där stora delar av framtida utdelningar (ca 80 000 kr i utdelning/år) finns så nu vill jag ha rally på börsen så jag kan sälja fonden till lite högre nav än dagens kurs. 

Semester kan jag nog glömma i år ser det ut som förutom några strödagar då och då som förlänger helgen. Det positiva är jag fakturerar utav tusan så jag nästan skäms.. = fiiina dineros 💰💰! 

/Trevlig sommar

Aktieutdelning Sverige

Att få aktieutdelningar är relativt enkelt och behagligt. Man köper utdelningsaktier och vips så landar det en summa pengar automatiskt på kontot. Smidigt eller hur. 

Nordamerikanska aktier är bland det mest populära bland utdelningsinvesterare eftersom det finns en uppsjö av bolag som delar ut 4 gånger per år men även varje månad. Det är enkelt att sätta ihop en portfölj för att få utdelningar varje månad i olika kvartal. I Sverige är det tyvärr fortfarande mest vanligt med 1st utdelning per år och då april och maj månad men på senare tid har många bolag börjat med kvartals- och månadsutdelningar. 

Läser ofta att många vill ha utdelningar så ofta man bara kan och då helst varje månad och till och med varje vecka och visst det är trevligt med plinget i mobilen kan jag bekräfta som får flera utdelningar varje månad från både svenska och nordamerikanska bolag. 

Men om man bara vill ha svenska bolag i portföljen. Kan man få utdelningar varje månad? Svar JA. 

Det svåra med svenska stamaktier är att hitta så att det täcker alla månader så där kan man stötta med d-aktier och/eller preffar. Stamaktier som delar ut kvartalsvis är oftast månaderna Jan, Apr, Juli, Okt. 

Som vi kan se på bilden så saknas det mest utdelningar i månaderna Feb, Juni, Aug, Dec och för att täcka upp så kan man ta in d-aktier och/eller preffar. 

Bilden nedanför är varken råd eller rekommendationer utan bara ett exempel på bolag som delar ut vilka månader. 

Avkastning fastighetsbolag

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Satt och spånade framför datorn och hamnade på Avanza som vanligt och fastigheter. Ja vi kan ärligt säga att fastigheter haft en tuff start i år. En del har blivit attackerade av blankare och en del åker med i raset även fast det inte finns någon blankning eller så har hela branschen blivit blankad av räntan. 

Hur har då fastigheter presterat? (Återinvesterad utdelning inom parentes) 

I år

Toppen 

1. Hufvudstaden -9,76% (-7,88%) 
2. Sagax B -20,61% (-19,86%) 
3. Fabege -22,30% (-21,73%) 
4. Castellum -25,63% ( -25,03%) 
5. Nyfosa -32,00% (-31,43%) 
6. Index -32,48%
7. Balder -35,81% 
8. Wallenstam -36,43% (-36,09%) 
9. Fastpartner A -37,25% (-36,42%) 
10. SBB B -57,77% (-57,36%)  

1 år

Toppen 

1. Sagax B 7,65% (8,66%) 
2. Nyfosa -0,10% (2,50%)  
3. Fabege -10,44% (-8,57%) 
4. Hufvudstaden -11,43% (-9,59%)
5. Index -12,49%
6. Castellum -14,72% ( -12,69%) 
7. Fastpartner A -15,84% (-14,04%) 
8. Balder -16,31% 
9. SBB B -16,46% (-14,31%) 
10. Wallenstam -21,19% (-20,44%) 

3 år

Toppen 

1. Sagax B 167,10% (174,47%) 
2. SBB B 102,52% (112,50%) 
3. Nyfosa 71,68% (79,17%) 
4. Balder 32,81%
5. Index 21,47%
6. Wallenstam 7,87% (10,77%) 
7. Fastpartner A 7,70% (15,25%) 
8. Castellum 0,33% (10,10%) 
9. Fabege -17,83% (-12,51%) 
10. Hufvudstaden -23,94% (-18,16%) 

5 år

Toppen 

1. Sagax B 415,66% (437,60%) 
2. SBB B 359,50% (398,03%) 
3. Nyfosa 152,06% (158,37%) 
4. Balder 101,29%
5. Fastpartner A 69,57% (87,80%) 
6. Index 59,76%
7. Fabege 48,98% (63,81%) 
8. Castellum 43,94% (69,94%) 
9. Wallenstam 36,05% (45,96%) 
10. Hufvudstaden -15,49% (-4,19%) 

Ursäkta svordomen men WTF.. Fick gnugga ögonen både en och två gånger för att inse att Hufvudstaden ligger på minus senaste 5 åren.. Kanske lite därför jag aldrig ägt dom (tror jag). Samma gäller INTRUM som jag inte heller äger på grund av -1,23% senaste 5 åren i totalavkastning.. 

Dessa 10 i jämförelsen är bara några jag tog från minnet och inser att jag missat flera bolag som Diös, Corem B och NP3. För att få med dom i jämförelsen så kan jag kort meddela att i år är det en väldigt liten skillnad. På 1 och 3 år skulle NP3 varit en solklar etta på 59% respektive 237%. På 5 år skulle NP3 varit tvåa. Diös och Corem B hamnar någonstans i mitten över alla tidsperioder. 

I skrivande stund äger jag aktier i SBB B, Nyfosa, Castellum och Diös. 

TR utländska bolag

Gjorde en genomgång av mina utländska innehav och kom fram till dessa siffror enligt Seeking Alpha. 

Jag brukar nämna att har man sämre totalavkastning (TR) än en indexfond så varför krångla till det med enskilda aktier! Men nu när jag är mera ute efter utdelningar så vill jag ändå att innehaven ska prestera någorlunda jämt med index. 

La även in Berkshire Hathaway som en jämförelse mot index. Som ni ser så har gubbarna lyckats slå index ganska ordentligt 👍 och är verkligen ett alternativ istället för en aktiefond. 

	Total Return %
	6M	YTD	1Y	3Y	5Y	10Y
S&P 500	−10,28%	-13,31%	-1,89%	40,40%	73,30%	194,43%
BRK.B	12,48%	7,97%	16,29%	49,06%	95,41%	300,73%
ABR	−11,59%	−4,71%	3,25%	63,09%	215,84%	600,37%
ACRE	1,05%	6,00%	11,91%	36,27%	77,57%	99,47%
ARCC	−1,37%	−2,16%	12,15%	51,25%	83,01%	223,53%
BKCC	−0,88%	4,81%	16,02%	−6,52%	−0,79%	23,93%
BXMT	−5,09%	−0,01%	−0,11%	7,20%	43,95%	81,37%
ENB	4,25%	11,67%	13,14%	36,69%	36,94%	61,80%
GAIN	1,76%	−6,63%	15,09%	56,82%	136,19%	386,33%
MAIN	−5,53%	−8,35%	1,60%	32,02%	50,06%	243,10%
MFC	3,02%	3,85%	−6,68%	24,51%	38,83%	102,90%
MPW	−11,41%	−21,03%	−11,80%	25,24%	89,33%	269,85%
OHI	−6,77%	−9,57%	−26,67%	−7,30%	16,40%	146,58%
PSEC	−1,85%	−5,72%	2,74%	59,22%	43,61%	123,71%
STOR	−15,19%	−16,30%	−17,07%	−0,84%	50,18%	-
TROW	−42,44%	−36,87%	−29,53%	26,37%	101,65%	166,33%
	−6,57%	−6,07%	−1,14%	28,86%	70,20%	194,56%

6m

10 av 14 bolag har bättre avkastning än index. 

Genomsnitt bättre än index. 

Ytd 

11 av 14 bolag har bättre avkastning än index. 

Genomsnitt bättre än index. 

1 år 

9 av 14 bolag har bättre avkastning än index. 

Genomsnitt bättre än index. 

3 år

4 av 14 bolag har bättre avkastning än index. 

Genomsnitt sämre än index. 

5 år 

6 av 14 bolag har bättre avkastning än index. 

Genomsnitt sämre än index.

10 år

6 av 14 bolag har bättre avkastning än index.

Genomsnitt bättre än index. 

Jag kan tycka att jag ändå lyckats rätt bra med valen med tanke på att de utländska bolagen inte är speciellt noga utvalda utan mera för den högre direktavkastningen jämfört med svenska bolagen för att få en jämn och fint cash flow.

Rekommenderar verkligen alla att göra en liknande jämförelse på era egna innehav för att få bättre koll på hur innehaven avkastar över tid mot tex index eller någon annan bransch. Ingen vill väl ha bolag med negativ avkastning år efter år.. 

Kommer göra en liknande på mina svenska bolag. 

Är lite missnöjd på 2-3 bolag med tanke på att siffrorna är totalavkastning dvs inkl utdelning men fastigheter över lag har fått sig en känga med rejäla nedgångar på senaste tiden så där hoppas jag att det börjar räta upp sig inom kort. Svåra tider nu. Avvaktar! 

Utdelningar är rätt trevligt men totalavkastning är viktigare och speciellt nu när jag inte är ute efter hundra procents bolag utan mera stadiga indexliknande bolag med någorlunda säkra utdelningar. 

Fördelningen mellan utländska / svenska innehav i portföljen är 43% / 57%. 

Händer annars inte mycket nu på köp eller sälj utan bygger fortsatt kassa för att se vart vi är på väg. Räknar jag in osålda fonder och utdelning från företaget så har jag ca 40% kassa. 

Utdelningar på R12 ca 170 000 kr / år. 

Återinvesterad utd..

Alla vi som använder oss av Avanza kan sedan ett tag se totalavkastning för aktier i grafen. Men vad många missar är att om du inte återinvesterat utdelningen i samma aktie så stämmer inte grafen som visar den blåa återinvesterade % och då kan du bara räkna med den gröna %. 

Om vi tar tex Skanska så kan vi se att aktien senaste 5 åren har en avkastning på -13,73%, den gröna, vilket inte alls är bra enligt mig men det hör inte hit. Lägger vi dit den återinvesterade utdelningen, den blåa, får vi fram att aktien har en totalavkastning senaste åren på 4,49% vilket även det är svagt. 

Många blir tyvärr lurade på detta om man är van att se på avkastning för fonder som automatiskt återinvesterar utdelningen och därmed ser du fondens totalavkastning 👇 

Har du däremot aktier med utdelning och återinvesterar utdelningen i någon annan aktie i samma portfölj så kan du räkna med totalavkastning för hela portföljen och då blir det som en fond. 

Vad gäller Skanskas avkastning så hade det varit en bättre investering att investera pengarna i tex gratisfonden Avanza Zero som följer indexet OMXS30GI. 

Nu hockey på tv12

Over and out