Aktieutdelning Sverige

Att få aktieutdelningar är relativt enkelt och behagligt. Man köper utdelningsaktier och vips så landar det en summa pengar automatiskt på kontot. Smidigt eller hur. 

Nordamerikanska aktier är bland det mest populära bland utdelningsinvesterare eftersom det finns en uppsjö av bolag som delar ut 4 gånger per år men även varje månad. Det är enkelt att sätta ihop en portfölj för att få utdelningar varje månad i olika kvartal. I Sverige är det tyvärr fortfarande mest vanligt med 1st utdelning per år och då april och maj månad men på senare tid har många bolag börjat med kvartals- och månadsutdelningar. 

Läser ofta att många vill ha utdelningar så ofta man bara kan och då helst varje månad och till och med varje vecka och visst det är trevligt med plinget i mobilen kan jag bekräfta som får flera utdelningar varje månad från både svenska och nordamerikanska bolag. 

Men om man bara vill ha svenska bolag i portföljen. Kan man få utdelningar varje månad? Svar JA. 

Det svåra med svenska stamaktier är att hitta så att det täcker alla månader så där kan man stötta med d-aktier och/eller preffar. Stamaktier som delar ut kvartalsvis är oftast månaderna Jan, Apr, Juli, Okt. 

Som vi kan se på bilden så saknas det mest utdelningar i månaderna Feb, Juni, Aug, Dec och för att täcka upp så kan man ta in d-aktier och/eller preffar. 

Bilden nedanför är varken råd eller rekommendationer utan bara ett exempel på bolag som delar ut vilka månader. 

Min framtida portfölj och fördeln..

Vill visa med ett exempel på hur jag tänker med min eventuella framtida utdelningsportfölj och hur mina tankar går med tanke på fördelning som jag nämnt i mina förra inlägg. 

När du nått den magiska summan på kontot som du känner dig bekväm med och tänker som jag att nu kan jag faktiskt tänka mig att bli en utdelningsinvesterare. Jag kommer bara ha svenska bolag i min portfölj och därmed slipper jag källskatt på framtida utdelningar. 

Balansen mellan high yield och low/mid yield beror på ditt utdelningskrav. Det vill säga hur mycket vill du minst ha ut från portföljen i form av utdelningar. Detta är ett sätt för de (som jag) som inte är helt klara med hur de kommer att använda sin hög med pengar. En del sparar i specifika utdelningsaktier precis bara till den summan de behöver och därmed är det då även stop. 

Detta är ett exempel. Säg att du har ett portföljvärde av 4 mkr och du behöver 18k per månad för att det ska gå runt gällande ditt leverne. 

För att få ut 18k från 4mkr så behöver du en direktavkastning på 5,4% eller så kan du fördela procentuellt olika mellan high yield och low/mid yield aktier. 

Exempel på aktier! 

High yield är Preffar och D-aktier

Low/mid yield är "vanliga" aktier 

Så här tänker jag! och så här kommer jag mest troligt göra den dagen. 

Beroende på ditt uttagskrav så fördelar du mellan de olika kategorierna. Som ni ser så har jag fördelningen 55% high yield och 45% vanliga aktier. Denna metod drar även ner risken i portföljen genom att inte ha för mycket i high yield kategorin. 

Vill du ha mera utdelning så fördelar du mera på high yield. 

Klarar du dig på mindre så fördelar du mera på low/mid yield. 

/Kör hårt men spara hårdare

Se inte detta som råd eller rekommendationer. Gör alltid din egna analys innan köp eller sälj av värdepapper. 

Hur stor risk med preffar

Ursäkta min okunskap i fråga men hur stor risk tar man om man skulle dela upp en portfölj värd 5 mkr i 1-4 bolag istället för 20-50?

Hur stor är risken att mina pengar försvinner eller går på något sätt förlorade om jag går all in och köper Klövern Pref aktier för 5 mkr? 

Eller om jag delar upp 5 mkr i bolag som 

• Klövern Pref
• Akelius D 
• Sagax D 
• Cibus (ingen pref) 

Med dessa 4 bolag får man en direktavkastning på 6,43% och en nätt summa utdelningar på 321 500 kr per år eller drygt 26 800 kr per månad netto (36 000 kr brutto) och ingen källskatt att behöva bry sig om. 

Ser man tex i styrelsen i Sagax så har VD:n David Mindus 1 192 228 st D-aktier värda nästan 38,2 mkr eller ledamoten Filip Engelbert som har 4 200 000 st D-aktier värda 134,4 mkr. 

Eller styrelseordförande Patrick Gylling i Cibus som äger 600 000 st aktier till ett värde av 99 mkr. 

Rutger Arnhult som har 655 284 preferensaktier i Klövern värda 209,7 mkr. 

Avanza Pension som äger drygt 8 200 000 D-aktier värda 246 mkr.  

Visst, preffar och D-aktier drabbas mer av ränteläget än stamaktier samt att utdelningstillväxt är något vi kan glömma bort. Preffar kan bli inlösta men du går inte på något sätt back om du inte köper preffar långt över inlösenkursen. Läser man tex olika finans/ekonomi bloggare så resonerar många att tex Akelius är någorlunda helt ofarlig att äga samt att utdelningen är gode säker. Jag tror inte heller att VD:n David Mindus i Sagax köper D-aktier om det skulle vara en stor risk för att aktierna fallerar på något sätt. 

Hur ska man tänka som en vanlig privatinvesterare?

Många utdelningsinvesterare lovordar att ha runt 20-50 innehav för att sprida riskerna och att även diversifiera utanför vår svenska krona men där håller jag inte med. Jag tror detta är något som följt med inom kretsen och många följer det bara för att det är så enligt många. Jag menar det är samma inom fondsparande att man ska börja med en global indexfond vilket säkert är bra för det flesta men har man lite hum om marknaden så väljer man hellre en USA fond istället för en globalfond eftersom globalfonden redan har 60-70% USA eller rent av bara en svensk indexfond. 

Om vi tittar fem år bakåt och ser på bilden nedanför så ser vi att Klövern preffen har en avkastning exkl utdelning på 10,13% vilket knappt är godkänt men lägger dit även 19st utdelningar så blir totalavkastningen bättre med sina 43% (om jag räknat rätt). Ingen hejdundrande avkastning men riktigt bra för att vara preffar! 

Jag anser inte att man tagit en jätte stor risk om man skulle gjort detta för 5 år sedan men frågan nu är:

- Kan man räkna med att risken är lika liten fem år framåt nu som för 5 år sedan? 

Jag kan tycka att risken är större med utländska innehav i och med valutan som går upp och ner samt att du måste ligga ute med 15% av dina utdelningar i tre år om du har Avanza och därmed får du en negativ ränta på ränta effekt. Vilket nummer på underverk är det? 

Investerar du samma summa i utländska aktier så får du ett tapp med 15% i tre år (Avanza) på källskatten från utdelningarna vilket resulterar ett tapp på 48 225 kr varje år. I stället för 321 500 kr per år så får du ut 267 750 kr per år. 

Något att fundera på för alla!

/Kör hårt men spara hårdare