Aktieutdelning Sverige

Att få aktieutdelningar är relativt enkelt och behagligt. Man köper utdelningsaktier och vips så landar det en summa pengar automatiskt på kontot. Smidigt eller hur. 

Nordamerikanska aktier är bland det mest populära bland utdelningsinvesterare eftersom det finns en uppsjö av bolag som delar ut 4 gånger per år men även varje månad. Det är enkelt att sätta ihop en portfölj för att få utdelningar varje månad i olika kvartal. I Sverige är det tyvärr fortfarande mest vanligt med 1st utdelning per år och då april och maj månad men på senare tid har många bolag börjat med kvartals- och månadsutdelningar. 

Läser ofta att många vill ha utdelningar så ofta man bara kan och då helst varje månad och till och med varje vecka och visst det är trevligt med plinget i mobilen kan jag bekräfta som får flera utdelningar varje månad från både svenska och nordamerikanska bolag. 

Men om man bara vill ha svenska bolag i portföljen. Kan man få utdelningar varje månad? Svar JA. 

Det svåra med svenska stamaktier är att hitta så att det täcker alla månader så där kan man stötta med d-aktier och/eller preffar. Stamaktier som delar ut kvartalsvis är oftast månaderna Jan, Apr, Juli, Okt. 

Som vi kan se på bilden så saknas det mest utdelningar i månaderna Feb, Juni, Aug, Dec och för att täcka upp så kan man ta in d-aktier och/eller preffar. 

Bilden nedanför är varken råd eller rekommendationer utan bara ett exempel på bolag som delar ut vilka månader. 

Sve vs USA

Tänkte visa en enkel jämförelse mellan svenska och amerikanska aktier och varför jag väljer den svenska före den amerikanska. Väljer preffar för svenska för att få upp direktavkastningen samt amerikanska high yield aktier. 

Portföljerna är uppbyggda på enklast möjliga sätt enbart för att komma upp till 25 000 kr / mån i utdelningar. 

Svenska

Amerikanska

Portföljstorlek är nästan samma i båda portföljerna för att komma upp till 25 000 kr / mån i utdelningar men den stora skillnaden mellan portföljerna är ordet

KÄLLSKATT

I den amerikanska portföljen dras det 15% i källskatt på utdelningar så där tappar man 3756 kr / mån så utdelningarna sjunker ner till 21 287 kr / mån. För att kompensera tappet så måste storleken på portföljen ökas till 5 750 000 kr dvs 900 000 kr mera (under en 3 års period)..

Eftersom källskatten hålls inne i 3 år om man väljer Avanza så innebär det att man går miste om 3756 kr i 36 månader eller totalt 135 000 kr i utdelning. 

Så om du planerar att börja leva av portföljen så se till att du räknar med den extra summan på 900 000 kr eller den släpande 3 åriga källskatten i din kalkyl tills du åter börjar få tillbaka källskatten.. 

Har du byggt din portfölj under en lång tid så kom ihåg att utdelningarna släpar efter i 3 år..

Glöm inte heller bort dollarkursen som går upp och ner som påverkar utdelningarna. 2018 till 2020 har kursen stigit med ca 30% vilket är väldigt positivt för utdelningarna men 2020 till mitten 2021 har kursen sjunkit med 23% vilket då är sämre. 

Glöm inte heller bort att du fått betala ca en månadslön mera i valutaväxlingsavgifter och dyrare courtage vid inköp. 

Självklart går det att hitta både positiva och negativa saker i alla jämförelser men för att slippa detta så köper jag hellre svenska aktier. Jag får även ett jämnare flöde dvs mera "garanterade" 25 000 kr per månad varje månad år efter år.  

/Kör hårt men spara hårdare

25k / mån

Index vs aktier och fonder

Jag skulle tro att många där ute inkl mig själv blir lite fundersamma på om man har rätt typ av innehav i portföljen dagar eller veckor som denna. Lätt i efterhand säga att -Jag borde ha sålt delar av eller hela innehavet eller allokerat till x aktier eller fonder. För min del så gäller det att bara trycka in alla slantar jag kan hitta. Btw så överförde jag utdelningen från företaget idag så 250k nya soldater in på börsen. 

Nu gäller det att ha tålamod för oss alla som tror sig ha rätt innehav i portföljen. Även fast det lyser rött i portföljen så brukar det inte vara någon ide att börja flippa aktier eller fonder. Jag fortsätter öka i mina aktier och fonder. 

Portföljen idag (i storleksordning) 

• AMF Aktiefond Småbolag
• Spiltan Investmentbolag 
• Investor
• Lundbergföretagen

Index 

OMXSGI dvs hela Stockholmsbörsen inkl utdelningar har rasat med -6,48% senaste månaden. 

Investmentbolag

Fastigheter

Large Cap

Fonder

Preffar/D aktier

Som vi kan se så är det många stora fina bolag som fått rejäla smällar senaste månaden. Vi kan se att fonderna (som har många innehav i portföljen) klarar sig lite bättre i nedgångar. Mellan -1% och -10%. Notera SEB Sverige Indexnära som följer indexet OMXSGI med sina -4,78% vs index -6,48%. 

Många av fastighetsbolagen ligger mellan -11% och -23%. 

Investmentbolagen ligger någonstans mitt emellan med sina +3% och -16%. 

Även preffar får åka ruschkana fast än lite flackare. 

/Kör hårt men spara hårdare

Utd tillväxt eller hög DA?

Har skrivit om detta vid tidigare tillfällen men vill ta upp frågan igen eftersom jag ser rätt ofta att många unga kan fastna i att ha aktier med hög direktavkastning. 

Ska man äga aktier med hög direktavkastning eller hög utdelningstillväxt?

Jag skulle vilja säga att det beror på många olika faktorer. 

En viktig faktor är hur länge till kommer du att spara/investera?

• Är du ung och i början av din investeringskarriär så har du tiden med dig och då skulle jag investera i aktier med lägre direktavkastning men med hög utdelningstillväxt. 

• Har man startat sent i livet och har bara några år till pension så skulle jag gå mera på hög direktavkastning och cashflow. 

• Är man någonstans mitt i mellan så får man försöka få till en bra mix av bolag. 

Klicka på bilden så du får den större.

Här kan du se skillnaden i olika scenarion.  

• Blåa till vänster är direktavkastning

• Gröna till vänster är utdelningstillväxt 

• Gula till vänster är investerat kapital exkl insättningar

Du når gränsen 200 000 kr efter ungefär 11 år och som sämst efter 16 år.

Första miljonen nås efter 18 - 19 år och som längst efter 37 år (typ preffar).. 

Om man ska investera efter denna tabell så ska man söka efter aktier med en direktavkastning runt 2% - 3% och med en utdelningstillväxt på mellan 15% - 20%. 

Om vi tittar på raden längst ner som är typ Preffar så ser vi att preffarna tar faktiskt ledningen och håller den fram till 10 - 12 år men efter det så hänger dom inte alls med. 

Notera raden 2% direktavkastning och 20% tillväxt (varje år) efter 18 år vad som händer med kapitalet.. helt sjukt vad tillväxten spelar roll! 

Att vara långsiktig investerare i preffar eller aktier med da 2% och 10% utd tillväxt och da 4% och 5% utdelningstillväxt ingen bra kombo. 

Vi kan se att det är viktigare med utdelningstillväxt än högre direktavkastning. Se bara på skillnaden på det 2 översta i tabellen. 1% vs 2% da med samma 20% i tillväxt. 

Finns det bolag som har ungefär 2% i direktavkastning och ca 20% utdelningstillväxt? 

Trevlig kväll

/Kör hårt men spara hårdare

Min framtida portfölj och fördeln..

Vill visa med ett exempel på hur jag tänker med min eventuella framtida utdelningsportfölj och hur mina tankar går med tanke på fördelning som jag nämnt i mina förra inlägg. 

När du nått den magiska summan på kontot som du känner dig bekväm med och tänker som jag att nu kan jag faktiskt tänka mig att bli en utdelningsinvesterare. Jag kommer bara ha svenska bolag i min portfölj och därmed slipper jag källskatt på framtida utdelningar. 

Balansen mellan high yield och low/mid yield beror på ditt utdelningskrav. Det vill säga hur mycket vill du minst ha ut från portföljen i form av utdelningar. Detta är ett sätt för de (som jag) som inte är helt klara med hur de kommer att använda sin hög med pengar. En del sparar i specifika utdelningsaktier precis bara till den summan de behöver och därmed är det då även stop. 

Detta är ett exempel. Säg att du har ett portföljvärde av 4 mkr och du behöver 18k per månad för att det ska gå runt gällande ditt leverne. 

För att få ut 18k från 4mkr så behöver du en direktavkastning på 5,4% eller så kan du fördela procentuellt olika mellan high yield och low/mid yield aktier. 

Exempel på aktier! 

High yield är Preffar och D-aktier

Low/mid yield är "vanliga" aktier 

Så här tänker jag! och så här kommer jag mest troligt göra den dagen. 

Beroende på ditt uttagskrav så fördelar du mellan de olika kategorierna. Som ni ser så har jag fördelningen 55% high yield och 45% vanliga aktier. Denna metod drar även ner risken i portföljen genom att inte ha för mycket i high yield kategorin. 

Vill du ha mera utdelning så fördelar du mera på high yield. 

Klarar du dig på mindre så fördelar du mera på low/mid yield. 

/Kör hårt men spara hårdare

Se inte detta som råd eller rekommendationer. Gör alltid din egna analys innan köp eller sälj av värdepapper. 

Hur stor risk med preffar

Ursäkta min okunskap i fråga men hur stor risk tar man om man skulle dela upp en portfölj värd 5 mkr i 1-4 bolag istället för 20-50?

Hur stor är risken att mina pengar försvinner eller går på något sätt förlorade om jag går all in och köper Klövern Pref aktier för 5 mkr? 

Eller om jag delar upp 5 mkr i bolag som 

• Klövern Pref
• Akelius D 
• Sagax D 
• Cibus (ingen pref) 

Med dessa 4 bolag får man en direktavkastning på 6,43% och en nätt summa utdelningar på 321 500 kr per år eller drygt 26 800 kr per månad netto (36 000 kr brutto) och ingen källskatt att behöva bry sig om. 

Ser man tex i styrelsen i Sagax så har VD:n David Mindus 1 192 228 st D-aktier värda nästan 38,2 mkr eller ledamoten Filip Engelbert som har 4 200 000 st D-aktier värda 134,4 mkr. 

Eller styrelseordförande Patrick Gylling i Cibus som äger 600 000 st aktier till ett värde av 99 mkr. 

Rutger Arnhult som har 655 284 preferensaktier i Klövern värda 209,7 mkr. 

Avanza Pension som äger drygt 8 200 000 D-aktier värda 246 mkr.  

Visst, preffar och D-aktier drabbas mer av ränteläget än stamaktier samt att utdelningstillväxt är något vi kan glömma bort. Preffar kan bli inlösta men du går inte på något sätt back om du inte köper preffar långt över inlösenkursen. Läser man tex olika finans/ekonomi bloggare så resonerar många att tex Akelius är någorlunda helt ofarlig att äga samt att utdelningen är gode säker. Jag tror inte heller att VD:n David Mindus i Sagax köper D-aktier om det skulle vara en stor risk för att aktierna fallerar på något sätt. 

Hur ska man tänka som en vanlig privatinvesterare?

Många utdelningsinvesterare lovordar att ha runt 20-50 innehav för att sprida riskerna och att även diversifiera utanför vår svenska krona men där håller jag inte med. Jag tror detta är något som följt med inom kretsen och många följer det bara för att det är så enligt många. Jag menar det är samma inom fondsparande att man ska börja med en global indexfond vilket säkert är bra för det flesta men har man lite hum om marknaden så väljer man hellre en USA fond istället för en globalfond eftersom globalfonden redan har 60-70% USA eller rent av bara en svensk indexfond. 

Om vi tittar fem år bakåt och ser på bilden nedanför så ser vi att Klövern preffen har en avkastning exkl utdelning på 10,13% vilket knappt är godkänt men lägger dit även 19st utdelningar så blir totalavkastningen bättre med sina 43% (om jag räknat rätt). Ingen hejdundrande avkastning men riktigt bra för att vara preffar! 

Jag anser inte att man tagit en jätte stor risk om man skulle gjort detta för 5 år sedan men frågan nu är:

- Kan man räkna med att risken är lika liten fem år framåt nu som för 5 år sedan? 

Jag kan tycka att risken är större med utländska innehav i och med valutan som går upp och ner samt att du måste ligga ute med 15% av dina utdelningar i tre år om du har Avanza och därmed får du en negativ ränta på ränta effekt. Vilket nummer på underverk är det? 

Investerar du samma summa i utländska aktier så får du ett tapp med 15% i tre år (Avanza) på källskatten från utdelningarna vilket resulterar ett tapp på 48 225 kr varje år. I stället för 321 500 kr per år så får du ut 267 750 kr per år. 

Något att fundera på för alla!

/Kör hårt men spara hårdare