Utöka månadsredovisningen med uttag vs ?

Funderar på att bredda mina månatliga redovisningar med uttag vs utdelningar dvs sälja fondandelar vs få utdelningar från aktier. 

Fick iden från X där just utdelningsinvesterare är dom som oftast påpekar ordet nollsummespel.. Är det för att "dom" försöka övertyga sig själva med att de inte gör fel i att inte äga indexfonder istället för utdelningsaktier? 

Ska bara klura lite till hur det skulle kunna se ut. 

Om vi tar förra inläggets bild så ser vi att tex AMF Nordamerika och Länsförsäkringar Global hamnade ovan nollan med sina +6% och +4% vilket ger redan nästan en årlig snittavkastning. 

Jag har nämnt i mina inlägg att jag startar alltid varje år på noll och redan har USA fonden gett 6%. 

Jag tar 6 000 000 kr som investerat kapital och som ett exempel eftersom det är en magisk summa för många och där många även skulle känna sig modiga att kliva av för att förverkliga sin FIRE dröm. 

Vi tar dessa 6 000 000 * 0,06% = 360 000 

En fin summa redan efter en månad och årsbudgeten är redan kirrad om man följer 4% regeln. Antingen sätter du resten av 120 000 kr i arbete eller i bufferten. 

Året hade kunnat starta tvärtom och då hade man varit ner samma summa istället men nu har vi fondägare turen med oss och vi får se hur nästa månad kommer se ut. Men en härlig start på året och årets pengaregn inkasserat redan är en härlig känsla. 

 

FIRE, uttag och buffert

Har så mycket i huvudet men har svårt att få ut det i ord. Kan vara att jag är lite av en data analfabet som en kompis så fint nämner det..

Läser rätt ofta på forum om FIRE, uttag, 4% regeln osv men vill gärna visa hur jag tänker när det gäller uttag och buffert. 

På Nordnet kan man fint ändra så grafen visar utvecklingsbaserade färger under inställningar Linje vilket jag gillar eftersom det blir rött när fonden är på minus och grönt på plus. 

Ska försöka på ett exempel.

När man kommit i mål vad gäller FIRE så tänker jag på ett ungefär så här gällande uttag. 

Börjar varje FIRE år på 0 dvs portföljen (fonden) börjar varje år på 0 och man utgår från det varje år. 

Visar som exempel indexfonden Länsförsäkringar Global som många äger och rekommenderas varmt av dom flesta. 

Ser man på 6 mån (tänk 1 år) bilden nedan så ser man vad jag är ute efter dvs det röda då fonden är på minus (för året). Ser nu att man inte kan välja på Nordnet att visa datum till datum som på Avanza vilket förkastar hela mitt tänk men ska försöka få ut det jag vill och hoppas ni förstår. 

Bild nedan. Om vi väljer tex året 2020 och du behöver göra uttag från portföljen så är det inte det bästa man gör när man nallar och säljer då fonden är på minus för året även fast metoden ska funka enligt typ Monte Carlo studien. 

Torsdag 27 februari (nedan bild) är dagen då fonden går under nollan och hamnar på minus för året och först 12 oktober innan den åter var på plus. Om man planerat göra uttag mellan dessa datum så ska man försöka styra det till bufferten är min tanke och speciellt detta året då en pandemi bröt ut vilket var svårt att förutse. Självklart var det inte många som visste hur länge detta skulle pågå men jag vill säga att det är aldrig fel i att man har en buffert för dåliga år. 

Bild nedan. Ett nytt år och man börjar på noll. När fonden åter är på plus så fyller man på sakta men säkert bufferten med det pengar man lånade under året innan och har man turen som under 2021 så är det inga problem med återbetalningen till bufferten. 

Denna metod är säkert inte så vanlig vad jag läst mig till eftersom jag inte läst någon annan beskriva på någorlunda samma sätt. 

Kör man 4% regeln och 100% aktier så finns inte denna marginal eftersom buffert inte finns med på spelplanen. 90/10 eller 80/20 däremot där man använder 10-20% av kapitalet i tex sparkonto, räntor dvs buffert så kan man göra på liknande sätt som jag kommer göra. 

Vad som är bäst och mest kapitalbevarande är svårt säga men många studier säger att 100% aktier ska räcka typ i 30 år innan kapitalet är slut vilket räcker gott och väl för mig. Med min metod tror jag att jag kommer ha kvar mera pengar efter 30 år eftersom min metod minskar förlusterna i portföljen eftersom jag inte säljer fondandelar då fonden är kraftigt minus. Med min metod slipper jag sälja fondandelar under dåliga år. 

Bilden överst har en CAGR på 14,35% sedan start 2013-06-10 så marginalerna är på vår sida att portföljen existerar även efter 30 år inkl uttag. 

Bilden nedan visar avkastning per år sedan start. Minus år 2018 med -0,8% och 2022 med -8,07% så om jag hade gått FIRE 2013-06-10 vid fonden start så hade jag knappt behövt använda bufferten 2018 men däremot 2022. 

Så då lyder frågan egentligen: 

-Hur mycket buffert behövs? 

Har vi för mycket buffert i våra portföljer i form av sparkonto och räntor. Är vi på tok för försiktiga? 

Låt oss säga att vi startade FIRE resan vid fondens start 2013-06-10 med 3 000 000 kr och 100% exponering i denna fond. Siffrorna i tabellen kan variera beroende på när man väljer att göra uttag men tabellen visar på ett ungefär.  

Tänk på att alla siffror i inlägget är historiska siffror så ingen garanti för framtida avkastning. 

 

Kapital, avkastning och uttag

- Hur mycket avkastning krävs för att kunna göra uttag med en viss summa varje år? 

- Hur mycket kapital krävs för att du ska känna dig nöjd med din avkastning varje år? 

En global indexfond har sedan 1988 en årlig avkastning (CAGR) på 8,15% och en indexfond USA 10,88%. 

Tabellen nedanför ger dig ett hum på ett ungefär, teoretiskt!  

Har du 3 000 000 kr i en indexfond global = 240 000 kr/år (20 000 kr/månad)  

eller 300 000 kr/år (25 000 kr/mån) med en indexfond USA. 

I fliken Indexfonder här ovanför på bloggen kan ni se ett urval av olika indexfonder. 

Teoretiska siffror men viktigt att komma ihåg att börsen går + vissa år och - vissa år men det ger en blick i hur mycket det krävs av endera för att nå en viss summa per år/(månad). 

Btw så håller jag på med en rejäl portfölj översyn inför 2024 som jag berättar om i ett inlägg inom kort och ni som följer mig på X och läser mina inlägg har fått lite små hintar vad det handlar om. 

Hörs

  

Fredagsfunderingar

Äntligen fredag innebär att hela familjen åter samlas inför helgen efter en skol- och arbetsvecka. Fredagar innebär också att god mat lagas tillsammans och kvällen består mest av mys, film och godis. 

Efter två svettiga Teamsmöten så satt jag som vanligt och spånade på Avanza och Twitter. Kom att tänka på 4% regeln och hur en global indexfond avkastat årligen med tanke på regeln som det ändå pratas en hel del om. 

Markören på bilderna visar bara var på året fonden når sina 4% så jag kan rita ut ett rött streck för enkelhetens skull. 

2017

Som vi ser så finns det rätt många dagar/månader under 2017 som man kan ta ut dessa 4% antingen som en klumpsumma eller om man väljer att ta ut lite då och då när strecket passeras på ovansidan. 

2018

Nollställer vi varje år så börjar 2018 lite tuffare än 2017 fram till maj månad men därefter avkastar fonden godkänt under resten av året fram till hösten. 

2019

2019 får en fin start direkt på året och stiger ordentligt så under 2019 spelar det inte så stor roll när du väljer att sälja dina 4%. Det är sådana år som man bör sälja lite extra till bufferten för sämre år.  

2020

Med facit i hand borde du ha sålt av under feb/mars för därefter ser vi en ordentlig nedgång i och med pandemi skiten som började härja och ställde till det riktigt surt för "alla". Som man kan se på bilden så tar det nästan ett helt år innan fonden kommer tillbaka till positiv avkastning. Var man på tårna och fyllde på bufferten under 2019 så kanske man slapp sälja under 2020. 

2021

2021 påminner snarlikt med 2019 och får en behaglig resa under året. Viktigt att fylla på bufferten om du använde den under 2020 för framtida år. 

2022

2022 har verkligen inte rosat marknaden och nu får man eventuellt börja använda sig av bufferten som jag så ofta påminner om speciellt om man bara har fonder för att slippa sälja då fonden är på negativ avkastning. Är ca 4 månader kvar på året så svårt nu säga om vi kommer på positiv avkastning eller inte! 

Men ser vi på totalavkastningen under dessa 5+ åren så är fonden ordentligt på plus (94,73%) men kör man enligt principen som jag skrev att man börjar på noll varje år så är det annorlunda. Vill bara visa två olika tänk och scenarion på hur man kan göra (inga råd eller rekommendationer). 

Trevlig helg 

CAGR, uttag fonder

Sorry, jag kan inte låta bli..

Tänkte visa lite backtrading för att försöka pigga upp stämningen och det lilla positiva som förhoppningsvis finns kvar i alla investerare! Det flesta har någon fond eller aktie som lyser rött och många tänker att,  

-Kommer den där skiten någonsin komma upp till blått igen! Kanske, kanske inte..

Eller så kan man ha indexfonder. 

DNB USA Indeks 

Jag hoppas verkligen att vi har framtiden framför oss och även fast många är i ett negativt tänkande nu så kommer börsen mest troligt komma tillbaka. Tänk 2 steg fram och 1 steg bak och just nu är vi i steget bakåt. 

Många säger och påminner ofta att man inte ska förlita sig på historiska siffror men om vi ponerar att fonden kommer att ha något så när likvärdig CAGR 3, 5 och 10 år framåt så tycker jag att vi kan snart rulla bak axlarna och börja småle så vi får upp mungiporna för att få det där lilla positiva framåtlutande tänket och börja smått hälsa glatt på folk igen. 

Du har valt en indexfond USA med CAGR som ovanstående eller en likvärdig. 

Det innebär teoretiskt att det räcker med 2 000 000 kr för att å ut över 300 000 kr per år utan att den investerade summan sjunker. Ganska otroligt eller hur! 

Jag vet jag tycker också det låter lite hullu men som sagt teoretiskt. 

Så jag tänkte att jag måste visa med lite excel för att få in det bättre, åtminstone för mig själv..

Vi börjar med CAGR

Med 2 kaniner investerat så kan vi teoretiskt ta ut minst 300 000 kr 💰💥 varje år senaste 3, 5 och 10 år. 

Jag kan fortfarande tycka att detta är lite kusligt men det stämmer. Första året blir rött men sen reder det ut sig fort. 

Läser ofta på finanstwitter att kan man verkligen leva FIRE på 17 000 kr i månaden.. Jo det kan många inkl jag själv göra. 300 lök/12 är 25 000 kr och då lever många ett riktigt gott liv. 

-Men varför har inte alla gjort så här? Som sagt backtrading men det hade funkat till 100%. 

Jag är alltid lite skeptisk och tror tyvärr inte att dessa glans år kommer komma tillbaka i denna utsträckning men jag hoppas så klart att jag har fel. 

Om vi tittar på tabellen uttag så kan vi se att med en utdelningsportfölj med en yield på 4% så behöver du 7 500 000 kr för att få ut samma summa pengar från utdelningar. 

Men du kan ju inte jämföra sååååå!, joooo det kan jag eftersom utdelningsaktier säljer man inte. Det är ju det som är grejjen med den investeringsfilosofin.. du lever på utdelningar. 

Fonder eller aktier utan utdelning får man förlita sig på kursutveckling för att få avkastning på sitt investerade kapital punkt slut.

Nu ska jag ut och springa🏃‍♂️ av mig lite energi efter en segdragen förkylning.

 

Fråga - svar

Komponerade ihop några frågor och funderingar jag ofta läser om på finanstwitter gällande fonder vs utdelningsaktier med mina egna svar. 

Tänk på din fond eller aktieportfölj som en påse med pengar så inser du att det inte är så stor skillnad som många vill tro. 

1.    En fond innehåller aktier både med och utan utdelning precis som en egenkomponerad aktieportfölj.

• Ja, skillnaden är att du väljer själv vilka bolag du vill ha i din aktieportfölj men blir det alltid rätt. Är du smartare än en indexfond? Tror inte allmänheten slår indexfonder i avkastning över tid. 

2.    En fond får också in utdelningar som din aktieportfölj. 

• Svar JA men kanske inte lika mycket som en high yield portfölj som du själv satt ihop. Många fonder har en yield på ca 1,5%. 

3.    Varför tror en del att det inte går att leva på fonder och att man måste ha en aktieportfölj med utdelningsaktier? 

• De flesta utdelningsaktier levererar (passivt) utdelning även då börsen är sur och att då sälja (aktivt) fonder är inte att rekommendera. Att investera i en fond så får du avkastning från både utdelningar men mest genom stigande aktiekurser. Att bara investera i utdelningsaktier innebär att du får din avkastning enbart genom utdelningarna. I stort sätt tvärtom mot fonder. 

4.    Varför tror en del att fonder sjunker mera än en aktieportfölj? 

• Vill säga att det är tvärtom och att diversifieringen med antalet aktier i en indexfond är mera som en krockkudde. Självklart spelar det stor roll vilka aktier och fonder man väljer men att äga en portfölj med 10-20 innehav är en större risk jämfört med en indexfond med 500 innehav. Många tänker nog säkert på svenska småbolagsfonder som tagit ordentligt med stryk i år (-30%) men även Large Cap Sverige fonder (-20%). USA och Global fonder ligger lite på plus i år. 

5.    Är det bättre att äga utdelningsaktier eller fonder i en bear market?

• Mentalt skulle jag säga utdelningsaktier och lite därför jag allokerade om i min portfölj inför 2022. Se svar i fråga 3. 

6.    Är det bättre att äga fonder eller utdelningsaktier i en bull market? 

• Skulle säga att fonder är att föredra eftersom fonder har större möjlighet att stiga mer än enskilda utdelningsaktier och dess utdelning (direktavkastning) i %. Delar av överavkastningen dvs avkastning som överstiger direktavkastningen i en utdelningsportfölj och ditt uttag (utdelning) i procent från fonder kan man lägga i en buffert till sämre tider (bear market). En indexfond med CAGR 10-20% är mera än 3-6% direktavkastning. Se även svar fråga 9. 

7.    Sälja fondandelar vs aktieutdelningar. 4% regeln. 

• Vare sig du har utdelningsaktier eller fonder kan du se din portfölj som en påse med pengar. Påsen med pengar växer genom att du får in utdelningar via dina innehav om du har utdelningsaktier och med fonder genom att NAV-kursen ökar dvs innehavens aktiekurs stiger. En skillnad är också att utdelningarna kommer in automatiskt vs fondandelar måste säljas. För att få ut pengar ur påsen med pengar måste du i båda fallen aktivt gör val. Annars funkar det likvärdigt. 

    7.1    I bull market

• Fonder är att föredra (överavkastning). Se svar i fråga 6. 

    7.2    I bear market

• Utdelningsaktier är att föredra om du inte har en buffert. Se även svar fråga 3. 

8.    Förvaltningsavgifter är dyrare än courtage. 

• En aktivt förvaltad fond > 1% skulle jag säga är dyrare än en aktieportfölj men en indexfond på 0,2% ligger ungefär på samma nivå som en utdelningsportfölj där du månadsköper och återinvesterar utdelningarna. Har du däremot även utländska innehav i aktieportföljen med valutaväxlingsavgifter så blir en indexfond billigare. Testa själv vad du har för förvaltningsavgift genom att dividera alla dina kostnader för courtage och VVA med totala investerade summan.  

9.    Avkastning CAGR (Indexfonder Länsförsäkringar)

• Sverige
• 5 år       9,14% 
• 10 år   10,87%
• Global
• 5 år     14,63% 
• 10 år   13,17%
• USA
• 5 år     18,12% 
• 10 år   17,87%

10. Tabell på uttag

Teoretiskt har man kunnat ta ut nästan 360 000 kr per år senaste 5, 10 åren om du hade investerat 2 000 000 kr i en USA indexfond. Se fråga svar 9.

För samma mängd uttag, utdelningar genom utdelningsaktier, krävs en utdelningsportfölj värd 9 000 000 kr samt en direktavkastning på 4%. 

Som jag skrev i förra inlägget som du kan läsa HÄR om uttag så kan du ta ut 240 000 kr per år om du har investerat 3 000 000 kr samt når en avkastning på minst 8% utan att investerade värdet sjunker vilket även de svenska indexfonderna gjort historiskt. Allt över 8% i avkastning behålls i portföljen men rekommenderar att ta ut delar av vinster då och då för att dryga ut bufferten till sämre tider. Enligt mig bör en buffert bestå av minst en årslön. Se svar på fråga 6. 

Samlar in funderingar kontinuerligt så en del 2 kan komma ut.

Förtidspension FIRE och kulmen?

Har påbörjat ett inlägg om när man når kulmen i sparandet men slår ihop inlägget med dagens. 

Kikade in i helgen på Pensionsmyndigheten.se och minPension vilket alla bör göra lite då och då bara för att få en liten blick på framtiden och hur din tjänste- och allmänna pension kommer att se ut. 

Mitt mål är att gå i förtidspension (FIRE) redan om 2 år, max 5 år, beroende på hur allt artar sig med arbete och bara allmänt i livet. 

Mitt kapital kommer att om ca 2 år ge mig runt 25 000 kr netto per månad livet ut om jag väljer att switcha över från fonder till någon av mina olika eventuella utdelningsportföljer. Har olika portföljer beroende på när i tid jag checkar ut samt hur stort kapitalet är vid tillfället. Direktavkastningen i portföljerna varierar mellan 3-7% och ju mera kapital ju lägre direktavkastning behöver jag. 

Om jag däremot väljer att checka ut redan idag och fram till 55 så har jag mina ca 23 500 kr netto per månad enligt mina kalkyler. 

När jag fyller 55 år och fram till 62 år så får jag utöver dessa 23 500 kr även 9 600 kr brutto eller ca 6 700 kr netto. 

Summa per månad ca 30 200 kr netto mellan 55 år och 62 år. 

Har skrivit inlägg om detta förut men mellan 55 - 62 år kommer jag att möblera om bland aktier från pref/d aktier till säkrare stamaktier med lägre direktavkastning för att få in mera utdelningstillväxt eller billiga indexfonder så att jag hamnar tillbaka till ca 25 000 kr netto per månad och därmed blir portföljen mera framtidssäker. 

Från 62 år till 65 år blir det ca 31 760 kr netto per månad om jag fortsätter utan att agera. Men om jag istället kör på alternativet med lägre direktavkastning så fortsätter jag att allokera om till aktier, eller fonder, med lägre direktavkastning. 

Från 65 år så blir det ännu mera pengar.. vojne vojne. Vad ska jag göra med alla pengar när även allmänna pensionen börjar ticka in som det ser ut att bli över 20 000 kr brutto..

Jag tror att jag faktiskt skulle kunna checka ut med gott samvete redan idag... men ska bara jobba liiite till. 

Blir faktiskt gode sugen! 

Vad menar jag då med KULMEN?

Jo det är summan du behöver mellan du väljer att gå FIRE och då du börjar få in tjänstepension och allmän pension. Sen beror det även på om du väljer att föra vidare dina pengar inom familjen eller inte. Har du ingen familj så kan du leva upp alla dina besparingar och det ska jag försöka beskriva nu. 

Detta exempel grundar sig på att du klarar dig på 17 000 kr per månad för att leva resten av ditt liv av inkl tjänstepension och allmän pension. 

Säg att du är 40 år och börjar få tjänstepension vid 55 år och allmän pension vid 67 år och du klarar dig på 17 000 kr / mån att leva av så behöver du en startsumma på ca 3 000 000 kr. Say Whaaat! 

17 000 kr x 180 mån (15 år x 12 mån) = 3 060 000 kr.

Om du väljer FIRE vid 40 år behöver du ca 3 000 000 kr för att leva resten av ditt liv utan att arbeta en dag till. 

Förklaring och exempel

Portföljen ger dig 17 000 kr / mån mellan 40-55 år.

Portföljen + tjänstepension ger dig 12 000 kr + 5000 kr mellan 55-67 år.

Portföljen + allmän pension ger dig 3000 kr + 14 000 kr mellan 67-90 år. 

(OBS fiktiva siffror på tjänstepension och allmän pension) 

Uttag mellan 40-55 år = 17 000 kr/mån (204 000 kr/år)

Uttag mellan 56-67 år = 12 000 kr/mån (144 000 kr/mån)

Uttag mellan 68-90 år = 3 000 kr/mån (36 000 kr/mån)

Men som ni ser så börjar kapitalet öka igen efter 68 års åldern så här kan du välja att öka på uttagen mellan 45-55 år med 1000 kr/mån eller typ 56-67 år och 68-80 år med 1000 kr/mån utan problem.  

Som ni ser så klarar man sig på en mindre startsumma om man vill flexa ut helt från ekorrhjulet. 

Hoppas jag inte tjorvade till inlägget. Ganska kul faktiskt sitta och spåna om olika summor, uttag, avkastning och ålder och se hur det förändras med olika parametrar. Hoppas ni också gör liknande uträkningar, tabeller och har någon typ av plan på framtiden och sparandet. 

Btw så har jag räknat med 5% avkastning per år. 

/Leva drömmen