Måånga innehav..

Som jag skrev i inlägget så tror jag eller åtminstone vill tro för det mesta mera på utdelningsaktier och har därmed börjat kika på att flytta över allt till Nordnet och skapa en helt ny utdelningsportfölj där vikten kommer vara på nordamerikanska bolag. Som det känns nu så kommer jag nog anamma teorin med att ha rätt så många innehav och därmed bygga en egen fond. Har blivit lite inspirerad av @aktiechaffisen på Twitter med sina +500 innehav men jag kommer nog dra gränsen något under det. 

Har även studerat och läst ett 20 talet nordamerikanska bloggar för inspiration till innehav. 

Varför flytt till Nordnet? Jo på grund av källskatten som återbetalas inom 1 månad jämfört med Avanzas 3 år. 

Har en bevakningslista med över 300 utdelande bolag och kommer bena av den inom kort för att få ner den till mera rimliga antal bolag. Genomsnitt direktavkastning på listan ligger nu i skrivande stund på 4,97%. Jag tror verkligen att nu kan vara ett bra tillfälle då många bolag höjt sina utdelningar samt att de flesta kommit ner till mera normala värderingar. Under 2020 och 2021 fick många förhoppnings- och techbolag hybris och jag väljer att inte ta med bolag som tokrusar bara för att det blir lite gladare på börsen men även tokrasar när börsen surar. Det viktigaste är att bolagen visa positiva siffror på alla mina nyckeltal jag kikar på samt att utdelningstillväxten är positiv långt tillbaka. 

Om jag väljer att bygga denna nya portfölj så blir det enligt mina riktlinjer "Hur jag investerar" men det finns funderingar på hur fördelningen kommer vara % per innehav. Kanske blir det att ta investerade summan delat på antal innehav och fördela jämt. 

Exempelvis: 

1 000 000 kr investerat / 100 innehav = 10 000 kr = 1% i varje bolag. 

1 000 000 kr investerat / 200 innehav = 5 000 kr = 0,5% i varje bolag. 

Det innebär att jag minimerar risken att ha för många % i ett enskilt bolag som jag "tror" kommer lyckats bättre än något annat som får färre % vilket kan leda till att det blir helt tvärtom istället. 

Ett skräck exempel kan vara att jag fördelar mera % på bolag som VFC än ADM för att jag "hoppas" eller chansar på att bolaget kommer generera mera pengar i slutändan än ADM och därmed blir totalavkastningen skit. 

Fördelningen kan nog vara det svåraste av hela bygget av portföljen. Fina bolag finns det flera tusen av där ute men det gäller att inte bli för girig och tro en massa saker för då kan det bli helt uppåt väggarna. Kommer även se mycket på grafer för att se så att bolagen är stabila och inte är för volatila. Tar hellre in bolag med jämn och fin stigande kursutveckling än ett volatilt bolag som ger några fler % per år. En sova gott portfölj helt enkelt!

Bytet från Avanza KF till Nordnet KF kommer vara den stora kostnaden. Att sälja och köpa tillbaka en portfölj med ett värde på 1 000 000 kr kommer kosta ca 8000 kr inkl courtage och valutaväxlingsavgifter. 2 mkr ca 16 000 kr, 3 mkr ca 23 500 kr. (PB Mini)

Hur gör man med månads köpen? Hur väljer man i vilka av +200 bolag man köper i? Eller är det enklare att köpa ett eller två nya innehav varje månad? 

Nå ja bytet kommer inte att ske detta år så jag har tid att fundera. 

Kom ihåg. Inga råd eller rekommendationer! 

Skillnad 2022-->2023

Om man är nära FIRE så undrar jag varför inte fler väljer att byta till Nordnet?

Säg att du har en portfölj med 70% nordamerikanska aktier och en utdelningsprognos på 200 000 kr/år så innebär det att 140 000 kr är från utländska aktier där du även betalar 15% källskatt på dvs ca 21 000 kr per år. 

Har man sin portfölj på Avanza så får du vänta med dessa 21 000 kr i tre år utan avkastning (tom minus avkastning med tanke på inflationen). Så i tre år får du ligga ute med 63 000 kr innan du får avkastning. 

Har du portföljen helt mot dollar så innebär det att du ligger ute med 30 000 kr per år utan avkastning eller 90 000 kr på tre år. 

Både Nordnet och Nordea lovar betala tillbaka källskatten inom 1-3 månader jämfört med Avanzas 3 år. 

Sen ska man även ta med i kalkylen att räntan kommer höjas i både ISK och KF. 

På varje miljon med start 2023 kommer man få betala 8820 kr istället för 3750 kr vilket även det blir en hel del. 

Har du en utdelningsportfölj på 5 000 000 kr så blir skillnaden under 2023 

Skatt på ISK, KF

8820 kr x 5 mkr = 44 100 kr/år

Källskatt 

21 000 kr/år    (70% nordamerikanska aktier)

30 000 kr/år    (100% nordamerikanska aktier) 

Så om du har en prognos på 200 000 kr och du inte räknat med detta så innebär det 

200 000 kr - 44 100 kr - 21 000 kr = 134 900 kr i utdelning.

Viktigt alltid ta med alla avgifter och kostnader i sin kalkyl innan man väljer att kasta in handduken. 

Bilden har ingenting med inlägget att göra.

Mittwochsgedanken

Innebär detta en återgång till nordamerikanska utdelningsaktier samt en flytt till Nordnet? Har inget med bilden att göra men..

Jag har under året sålt av en del nordamerikanska bolag med bra vinster då dollarn var på topp och istället köpt svenska (fastighet) vilket i efterhand kanske inte var det bästa beslutet men har även köpt fonder (bl.a Avanza Zero, AMF Småbolag) på botten som avkastat bra och täcker mellanskillnaden mer än väl. 

Vill man ha en mera ostörd cashflow portfölj så är det nog till andra sidan pölen man måste be ge sig återigen för att köpa stora stabila bolag samt att man läser nästan varje vecka om något bolag som höjt utdelningen. I Sverige kan det nog i värsta fall bli lite 2020 moment med inställda utdelningar under 2023 om FI får som dom vill. 

Sverige är helt enkelt för litet land för att få den stabila tryggheten jämfört med Nordamerika när det gäller utdelningar! 

I kampen mellan Nordnet vs Avanza så står det 1-0 eller kanske 100-0 till Nordnet och det är eftersom Nordnet beslutat att återbetala källskatten inom 1 månad jämfört med Avanza där det fortfarande kommer att ta ca 3 år.. Har man däremot mesta dels bara fonder eller aktier med låg eller ingen utdelning så spelar det ingen större roll vilken plattform man väljer. 

Hjärnan hoppar (fortfarande) som vanligt alldeles för ofta mellan utdelningsaktier vs fonder men som det känns nu så lutar det mera åt utdelningsaktier och blir det så så kommer jag allokera om mycket mera mot Nordamerika och en flytt till Nordnet på grund av källskatten. 

Utdelningsportföljen kan även den få en ny punkt i boken i form av fler innehav för att ta ner risken och få den mera som en självgående bankomat som fungerar i vått och torrt utan att man behöver lägga ner mera energi på innehaven. Kommer även att lägga mera och större vikt på första och andra femman. Läs mera HÄR hur jag bygger en utdelningsportfölj.

Det jag uppfattat på bla Twitter är att många vill byta till Nordnet men vill inte sälja (gäller KF) eftersom många innehav är på minus = tankevurpa! Det man förlorar är courtage och valutaväxlingsavgifter men du får ett ypperligt tillfälle att balansera och möblera om i portföljen och sälja bort eventuella surdegar och börja om på nytt. Farligt ligga för länge med surdegar eftersom det blir svårare för många att sälja för att istället bara dra av plåstret, skrik till och gå vidare. För det andra kan det ta flera år innan du når break even eller om du någonsin ens kommer till hälften av värdet och då under tiden har du tappat massor av avkastning. 

Nää ut på prommis och sen skidskytte på tv.

Robur Globalfond.. 👍

Snubblade över en intressant fond då jag var i ett annat ärende på Swedbank Roburs fondhemsida. Sökte info om en annan fond men ögonen fastnade på siffror om avkastning över tid och då årlig avkastning (CAGR). 

När man läser CAGR siffror som 

senaste 3 åren 22,14% eller senaste 5 åren 17,28% 

eller 

senaste 10 åren 17,01% då stod mina 👀 som ❔ 

Fonden i fråga är: 

Swedbank Robur Globalfond A

Var tvungen att kolla om jag ägt den förut och visst har jag det men som vanligt så har jag tagit hem vinster alldeles för tidigt. 

Jämför man denna aktiva fond mot en Global indexfond så diffar det ändå rätt mycket då indexfonden har en CAGR på ca 10-11% senaste 3-10 åren. 

I lägen som dessa börjar min hjärna alltid fundera på utdelningsaktier vs fonder. Vad är rätt och vad är mindre fel..

För om du har en utdelningsportfölj med en direktavkastning på ca 4% så får du dina 4% i stort sätt varje år i ur och skur men när man jämför mot 17% årlig avkastning så inser jag att det finns vinster att ta hem för att säkra av cashflow om det är det man är ute efter. 

En CAGR på 17% med en portfölj på 3 000 000 kr är 510 000 kr/år och 4% är 120 000 kr/år.  

Och har man då en buffert vid sidan om på ca 2 års löner så ser då jag inga bekymmer att äga fonder istället.. 

För att få ut 510 000 kr/år behöver du en utdelningsportfölj värd ca 13 000 000 kr.