Reklam från Fello

söndag 4 februari 2024

Utöka månadsredovisningen med uttag vs ?

Funderar på att bredda mina månatliga redovisningar med uttag vs utdelningar dvs sälja fondandelar vs få utdelningar från aktier. 

Fick iden från X där just utdelningsinvesterare är dom som oftast påpekar ordet nollsummespel.. Är det för att "dom" försöka övertyga sig själva med att de inte gör fel i att inte äga indexfonder istället för utdelningsaktier? 

Ska bara klura lite till hur det skulle kunna se ut. 

Om vi tar förra inläggets bild så ser vi att tex AMF Nordamerika och Länsförsäkringar Global hamnade ovan nollan med sina +6% och +4% vilket ger redan nästan en årlig snittavkastning. 



Jag har nämnt i mina inlägg att jag startar alltid varje år på noll och redan har USA fonden gett 6%. 

Jag tar 6 000 000 kr som investerat kapital och som ett exempel eftersom det är en magisk summa för många och där många även skulle känna sig modiga att kliva av för att förverkliga sin FIRE dröm. 

Vi tar dessa 6 000 000 * 0,06% = 360 000 

En fin summa redan efter en månad och årsbudgeten är redan kirrad om man följer 4% regeln. Antingen sätter du resten av 120 000 kr i arbete eller i bufferten. 

Året hade kunnat starta tvärtom och då hade man varit ner samma summa istället men nu har vi fondägare turen med oss och vi får se hur nästa månad kommer se ut. Men en härlig start på året och årets pengaregn inkasserat redan är en härlig känsla. 

 


fredag 2 februari 2024

Januari 2024

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Som jag nämnt tidigare i mina inlägg så är jag åter tillbaka till 100% fonder igen. Kommer att redovisa månadsvis avkastning för mina fonder mot några populära ETFer/fonder. 

Mina fonder och fördelning på  Avanza:



Kommer inte hålla stenhårt i 50/50 utan det kan lika gärna vara 30/70 eller 70/30 beroende på världsläget, börsen, valuta osv. 

Förutom min dagliga bombmatta av automatiska schemalagda fondköp i dom två översta fonderna så sker de större köpen då indikatorerna MA och RSI står rätt. 

Jag la till 3 ETFer som är populära bland utdelningsportföljer men även en utdelande fond med bra direktavkastning samt en indexfond Sverige som följer indexet OMXSGI dvs hela Stockholmsbörsen inkl utdelningar. 

Så här kommer redovisningen se ut och då är det totalavkastning dvs inkl utdelning som gäller. 





Länkar:

måndag 29 januari 2024

FIRE, uttag och buffert

Har så mycket i huvudet men har svårt att få ut det i ord. Kan vara att jag är lite av en data analfabet som en kompis så fint nämner det..

Läser rätt ofta på forum om FIRE, uttag, 4% regeln osv men vill gärna visa hur jag tänker när det gäller uttag och buffert. 

På Nordnet kan man fint ändra så grafen visar utvecklingsbaserade färger under inställningar Linje vilket jag gillar eftersom det blir rött när fonden är på minus och grönt på plus. 

Ska försöka på ett exempel.

När man kommit i mål vad gäller FIRE så tänker jag på ett ungefär så här gällande uttag. 

Börjar varje FIRE år på 0 dvs portföljen (fonden) börjar varje år på 0 och man utgår från det varje år. 

Visar som exempel indexfonden Länsförsäkringar Global som många äger och rekommenderas varmt av dom flesta. 


Ser man på 6 mån (tänk 1 år) bilden nedan så ser man vad jag är ute efter dvs det röda då fonden är på minus (för året). Ser nu att man inte kan välja på Nordnet att visa datum till datum som på Avanza vilket förkastar hela mitt tänk men ska försöka få ut det jag vill och hoppas ni förstår. 


Bild nedan. Om vi väljer tex året 2020 och du behöver göra uttag från portföljen så är det inte det bästa man gör när man nallar och säljer då fonden är på minus för året även fast metoden ska funka enligt typ Monte Carlo studien. 

Torsdag 27 februari (nedan bild) är dagen då fonden går under nollan och hamnar på minus för året och först 12 oktober innan den åter var på plus. Om man planerat göra uttag mellan dessa datum så ska man försöka styra det till bufferten är min tanke och speciellt detta året då en pandemi bröt ut vilket var svårt att förutse. Självklart var det inte många som visste hur länge detta skulle pågå men jag vill säga att det är aldrig fel i att man har en buffert för dåliga år. 

Bild nedan. Ett nytt år och man börjar på noll. När fonden åter är på plus så fyller man på sakta men säkert bufferten med det pengar man lånade under året innan och har man turen som under 2021 så är det inga problem med återbetalningen till bufferten. 


Denna metod är säkert inte så vanlig vad jag läst mig till eftersom jag inte läst någon annan beskriva på någorlunda samma sätt. 

Kör man 4% regeln och 100% aktier så finns inte denna marginal eftersom buffert inte finns med på spelplanen. 90/10 eller 80/20 däremot där man använder 10-20% av kapitalet i tex sparkonto, räntor dvs buffert så kan man göra på liknande sätt som jag kommer göra. 

Vad som är bäst och mest kapitalbevarande är svårt säga men många studier säger att 100% aktier ska räcka typ i 30 år innan kapitalet är slut vilket räcker gott och väl för mig. Med min metod tror jag att jag kommer ha kvar mera pengar efter 30 år eftersom min metod minskar förlusterna i portföljen eftersom jag inte säljer fondandelar då fonden är kraftigt minus. Med min metod slipper jag sälja fondandelar under dåliga år. 

Bilden överst har en CAGR på 14,35% sedan start 2013-06-10 så marginalerna är på vår sida att portföljen existerar även efter 30 år inkl uttag. 

Bilden nedan visar avkastning per år sedan start. Minus år 2018 med -0,8% och 2022 med -8,07% så om jag hade gått FIRE 2013-06-10 vid fonden start så hade jag knappt behövt använda bufferten 2018 men däremot 2022. 

Så då lyder frågan egentligen: 

-Hur mycket buffert behövs? 


Har vi för mycket buffert i våra portföljer i form av sparkonto och räntor. Är vi på tok för försiktiga? 

Låt oss säga att vi startade FIRE resan vid fondens start 2013-06-10 med 3 000 000 kr och 100% exponering i denna fond. Siffrorna i tabellen kan variera beroende på när man väljer att göra uttag men tabellen visar på ett ungefär.  





Tänk på att alla siffror i inlägget är historiska siffror så ingen garanti för framtida avkastning. 


 

torsdag 25 januari 2024

Avkastningsskatt utdelningsportfölj

Känns som att många glömmer bort avkastningsskatten gällande utdelningsportföljer. Läser man på sociala medier så tar dom flesta bara upp utdelningen från utdelningsaktier och väljer bort själva skatten eller glömmer bort? Blir lite fel eftersom skatten dras varje kvartal från en kapitalförsäkring och då gäller det att det finns pengar.  


Om vi ändrar lite siffror från texten och väljer en portfölj med värde 3 000 000 kr samt ett spar på 10 000 kr/mån. 

  • 3 000 000 kr
  • 60 000 kr
  • 60 000 kr

(3 000 000 + 60 000 + (50%*60 000)) = 3 090 000 kr

3 090 000 * 2,94% = 90 846 kr 

90 846 * 30% = 27 253,8 kr

Avkastningsskatten för 2023 blev alltså 27 254 kr


Portfölj på 5 000 000 kr 

5 090 000 * 2,94% = 149 646 kr

149 646 * 30% = 44 894 kr

Avkastningsskatten för 2023 blev alltså 44 894 kr


För 2024 ser det ut att bli 3,62% istället för 2,94%.


3 090 000 * 3,62% = 111 858 kr

111 858 * 30% = 33 557 kr

Avkastningsskatten för 2024 blir alltså ca 33 557 kr   (ökning med drygt 23%) 


5 090 000 * 3,62% = 184 258 kr

184 258 * 30% = 55 277 kr

Avkastningsskatten för 2024 blir alltså ca 55 257 kr   (ökning med drygt 23%) 


Utdelningar minus skatt


Så om du har en utdelningsportfölj på 3 mkr med en direktavkastning på 4% så får du ut ca 120 000 kr/år minus 33 500 kr = 86 500 kr 

eller 

5 mkr ger ca 200 000 kr/år minus 55 250 kr = 144 750 kr