tisdag 12 december 2023

Kapital, avkastning och uttag

- Hur mycket avkastning krävs för att kunna göra uttag med en viss summa varje år? 

- Hur mycket kapital krävs för att du ska känna dig nöjd med din avkastning varje år? 

En global indexfond har sedan 1988 en årlig avkastning (CAGR) på 8,15% och en indexfond USA 10,88%. 

Tabellen nedanför ger dig ett hum på ett ungefär, teoretiskt!  

Har du 3 000 000 kr i en indexfond global = 240 000 kr/år (20 000 kr/månad)  

eller 300 000 kr/år (25 000 kr/mån) med en indexfond USA. 


I fliken Indexfonder här ovanför på bloggen kan ni se ett urval av olika indexfonder. 

Teoretiska siffror men viktigt att komma ihåg att börsen går + vissa år och - vissa år men det ger en blick i hur mycket det krävs av endera för att nå en viss summa per år/(månad)

Btw så håller jag på med en rejäl portfölj översyn inför 2024 som jag berättar om i ett inlägg inom kort och ni som följer mig på X och läser mina inlägg har fått lite små hintar vad det handlar om. 


Hörs


  

tisdag 5 december 2023

FIRE, uttag och risker

Läser på forumet Rikatillsammans om uttagstrategier vid FIRE och som många skriver så beror det helt och hållet på ålder, kapital, förhållande, barn, boende mm. Det går inte att säga att -Gör så här så löser det sig för dig. Alla har olika förutsättningar och mål med livet och framtiden. 

Det första jag tänker på när jag hör ordet FIRE är att man bör först och främst ha en buffert med några årslöner där det även finns utrymme för oförutsedda utgifter och som det är nu så är räntekonto med +3,5% bra alternativ. Bufferten ska man använda vid sämre tider och för att slippa sälja vid nedgångar på börsen eller när värmepannan, varmvattenberedaren, frysen, kylskåpet mm går sönder. När börsen åter är på den gladare sidan om nollan kan man åter börja fylla på bufferten för framtiden. 

Ett alternativ för att ta ner risken inför och under FIRE är att sälja huset även fast man bor billigare än i en hyreslägenhet men för att slippa hamna i massa oförutsedda utgifter, underhåll, renoveringar mm som kan ändra din framtida planeringen många månader eller år framöver. 

Ska man die with zero eller bevara en slant till avkommorna? Här skulle jag säga att det beror på mängden pengar. Har du det lite knapert och ligger vid gränsen till FI så är det ju svårt att spara vidare och FIRE handlar enligt mig inte om att fortsätta snåla och spara utan det är för att du ska kunna göra saker utan att behöva vara snål. Har du däremot sålt och fått x antal miljoner för huset och du inte behöver pengarna för framtiden så kan det vara en god gärning att dela ut en slant till barnen/barnbarnen. 

Jag själv kommer att lägga upp uttagen så här 👉 
Det som inte finns med i tabellen är bufferten men den hamnar i samma ruta som portföljen. 

Har idags läge inte bråttom till RE men om jag väljer det vid 55 så kan jag välja att börja ta ut tjänstepension, utdelning via förenklingsregeln från företaget och även från portföljen/bufferten och så vidare fram till allmän pension kring 65 eller vad den är om 15-20 år. Här får man planera vad som är smartast för dig. 

Ett tips! Logga in på minpension.se och klicka dig vidare till Simulatorn där du kan laborera med Lön och jobb, Sluta jobba, Uttag av pensioner och Förväntad värdeutveckling. Efter det kan man fylla in siffror i rutorna i tabellen för att få fram en uttagstrategi på ett ungefär gällande tjänstepension, allmän pension och portföljen. 

Vill man ta steget och dra ner risken ännu mera inför FIRE så kan man välja en del av portföljen utöver bufferten att lägga på sparkonto med ränta. Bufferten bör man ha på rörligt enligt mig vilket jag har idag men delen utöver bufferten kan man välja att dela upp på 1 år, 2 år, 3år, 5år och därmed säkra att värdet på insatt kapital inte sjunker vid börsnedgångar. Finns många olika aktörer men väljer att visa Marginalen Bank som har dessa val. 


Resten av portföljen bör vara på börsen där möjligheten är större för högre avkastning än sparkonto. 

Så vad är optimalt då?

Jag skulle kunna skriva under att man kan ha typ: 

  • 30% i buffert dvs Sparkonto med ränta (fasträntekonto)
    • Dela upp bufferten utöver det rörliga på 1 år - 5 år.
    • Fördel är att insatt kapital inte minskar i värde.
    • Nackdel är att insatt kapital inte kan stiga mer än aktuella räntan. 
  • 70% i aktiefonder
    • Fördel är att insatt kapital kan stiga mer än fasträntekonto. 
    • Nackdel är att insatt kapital kan minska i värde. 

Vi leker med tanken att du har 5 000 000 kr och enligt dina beräkningar så är du FI och väljer även att avsluta arbetet RE

30% buffert dvs 1 500 000 kr

Du behöver 20 000 kr per månad dvs 240 00 kr per år i uttag. 

1 500 000 / 240 000 = 6,25 år

  • Första året på rörligt dvs 240 000 kr
  • 240 000 på 1 år bundet 
  • osv
  • På 5 år har du tjänat in en halv årslön = 120 446 kr


70% på börsen dvs 3 500 000 kr

Historiskt har en global indexfond en CAGR senaste 25 åren på ca 6% och senaste 10 åren ca 11%. 

7% avkastning ca 245 000 kr per år 

10% avkastning ca 350 000 kr per år 

Åren då fonden har positiv avkastning +6%: 

  • Uttag ur fonder
    • Ej uttag från buffert 
Åren då fonden har negativ avkastning. Nu är det viktigt med några årslöner i buffert för att slippa sälja fondandelar. 

  • Uttag ur buffert
    • Ej uttag från fonder 


Det här är mitt sätt att tänka på uttag och man behöver verkligen inte krångla till det för mycket. Läser man runt på olika forum så är det så många som gör det så onödigt svårt för sig. 

Som jag skrev tidigare så handlar FIRE för mig om att kunna njuta av alla dagar och kunna göra saker som resa både inom-, och utomlands och slippa tänka på om ekonomin går ihop. 

Är man snart FI och verkligen vill RE så kan man gå lite tidigare än planerat och stötta upp ekonomin med lite extra arbete då och då på olika företag som kan ta emot timanställda. 




Se inte inlägget som råd eller rekommendationer. Gör alltid dina egna analyser, kalkyler och budgetar. 


måndag 4 december 2023

Jämförelse 2 USA fonder

Jag tror inte det men om någon kan ha missat som följer mig så gillar jag att göra jämförelser.. ja det är sant och jag kan sitta timmar framför datorn och grotta ner mig i olika tänk och historiska siffror och kommer oftast efter några timmar fram till samma slutsats: 

- Jag borde ha gjort så här! 

- Har jag gjort det? 

- NEJ 

Idag gjorde jag en backtest på två USA fonder som följer ganska nära på samma index. 

AMF Aktiefond Nordamerika 

Länsförsäkringar USA Index 


Vad kan man säga om bilden? 


Avkastning %

Det är jämt mellan fonderna och skillnaden är liten år efter år och sammanlagt medel blir 16,10% vs 15,91% per år. Fonderna har bara 1 minus år och det är 2022. 

SPY som är SP500 har medel 13,54% vilket är sämre än fonderna. QQQ som är Nasdaq vinner med 19,71% och sämst är OMXSGI med sina 12,41%. 

I år är skillnaden enorm mellan QQQ och OMXSGI. 

Avkastning kr / År

Här ser vi att Länsförsäkringar drar ifrån redan från start fram till 2017. From 2018 och fram till idag så har AMF lite bättre avkastning vilket resulterar att AMF går förbi. 

Totalavkastning

Här leder Länsförsäkringar från start 2010 och fram till 2022. 

Skillnaden mellan USA fond och tex SEB Sverige Indexnära A som följer OMXSGI blir ca 2 700 000 kr.  

Avgift

Förvaltningsavgifter för fonder är alltid medräknade i alla grafer. Men ville visa hur stor skillnaden är mellan 0,21% och 0,42% varje år och totalt ska vara 88 865 kr vilket jag missade lägga in i tabellen. 


Slutsats

Jag har AMF fonden i min portfölj men tåls att granskas om jag bör/ska byta mot Länsförsäkringar. Förvaltarna för AMF har lyckats lite bättre sedan 2018 än indexfonden men är det värt den extra avgiften? Ja om förvaltarna lyckas år efter år men följer båda fonderna index så vinner Läns med lägre avgift. 

Synd att varken Avanza eller Nordnet har en ren Nasdaq fond. Annars finns ETF QQQ men då drabbas man av både courtage- och förvaltningsavgift. 

Har sett bland annat på X att många börjat skifta över från USA/Global mera mot Sverige och oftast på grund av att de tror att valutan kan komma att påverka om kronan stärks mot dollarn. Ingen som vet och jag ligger kvar med min fördelning som är ca 50/50. 

Hörs





Se inte inlägget som råd eller rekommendationer. Gör alltid din egna analys innan köp eller sälj av värdepapper. 



tisdag 28 november 2023

Fond med utdelning vs utan

Eftersom samma fond finns med utdelning och utan utdelning så är det lättare visa skillnaden och vad som händer när en en fond med utdelning delar ut pengar till fondandelsägaren. 

Handelsbanken USA Index Criteria A1 SEK är fonden exkl utdelning och Handelsbanken USA Index Criteria B1 SEK är fonden inkl utdelning. Skillnaden i namnet är A1 och B1. 

Här ser vi båda fonderna med start 2017-07-24. 

A1 är den lila och B1 den blå linjen. 

Varför skiljer det så mycket som 162,85% vs 112,05%? 


För att visa den lilla detaljen så måste jag zooma in vid varje mars månad för att se skillnaden och det som skiljer fonderna åt är UTDELNINGEN. 

Här på bilden nedanför syns både 2018 och 2019 utdelning. 


2020 utdelning


2021 utdelning


2022 utdelning


2023 utdelning


Den utdelande fonden B1 delar ut 3,5% och har delat ut 2018 - 2023 dvs 6 gånger och skillnaden är 50,8% enheter (162,85% vs 112,05%)

Exempel

Om vi startade med 1 000 000 kr i båda fonderna 2017-07-24 så har värdet ökat till:

A1 fonden 2 628 500 kr

B1 fonden 2 120 500 kr

diff   508 000 kr

508 000 / 6 st utdelningar = 84 667 kr

3,5% på 1 mkr är 35 000 kr x 6 st utdelningar = 210 000 kr 

Om jag tänker rätt nu så förlorar man ca 508 000 - 210 000 = 298 000 kr på att välja fonden med utdelning och det måste vara på grund av att de utdelande pengarna inte är in the game.. 

298 000 / 6 = 49 667 kr är förlusten varje år fast du får 35 000 kr i utdelning per år..    

😬😲👀 





Se inte inlägget som råd eller rekommendationer. Gör alltid din egna analys innan köp eller sälj av värdepapper.