onsdag 30 november 2022

Mittwochsgedanken



Innebär detta en återgång till nordamerikanska utdelningsaktier samt en flytt till Nordnet? Har inget med bilden att göra men..

Jag har under året sålt av en del nordamerikanska bolag med bra vinster då dollarn var på topp och istället köpt svenska (fastighet) vilket i efterhand kanske inte var det bästa beslutet men har även köpt fonder (bl.a Avanza Zero, AMF Småbolag) på botten som avkastat bra och täcker mellanskillnaden mer än väl. 

Vill man ha en mera ostörd cashflow portfölj så är det nog till andra sidan pölen man måste be ge sig återigen för att köpa stora stabila bolag samt att man läser nästan varje vecka om något bolag som höjt utdelningen. I Sverige kan det nog i värsta fall bli lite 2020 moment med inställda utdelningar under 2023 om FI får som dom vill. 

Sverige är helt enkelt för litet land för att få den stabila tryggheten jämfört med Nordamerika när det gäller utdelningar! 

I kampen mellan Nordnet vs Avanza så står det 1-0 eller kanske 100-0 till Nordnet och det är eftersom Nordnet beslutat att återbetala källskatten inom 1 månad jämfört med Avanza där det fortfarande kommer att ta ca 3 år.. Har man däremot mesta dels bara fonder eller aktier med låg eller ingen utdelning så spelar det ingen större roll vilken plattform man väljer. 

Hjärnan hoppar (fortfarande) som vanligt alldeles för ofta mellan utdelningsaktier vs fonder men som det känns nu så lutar det mera åt utdelningsaktier och blir det så så kommer jag allokera om mycket mera mot Nordamerika och en flytt till Nordnet på grund av källskatten. 

Utdelningsportföljen kan även den få en ny punkt i boken i form av fler innehav för att ta ner risken och få den mera som en självgående bankomat som fungerar i vått och torrt utan att man behöver lägga ner mera energi på innehaven. Kommer även att lägga mera och större vikt på första och andra femman. Läs mera HÄR hur jag bygger en utdelningsportfölj.

Det jag uppfattat på bla Twitter är att många vill byta till Nordnet men vill inte sälja (gäller KF) eftersom många innehav är på minus = tankevurpa! Det man förlorar är courtage och valutaväxlingsavgifter men du får ett ypperligt tillfälle att balansera och möblera om i portföljen och sälja bort eventuella surdegar och börja om på nytt. Farligt ligga för länge med surdegar eftersom det blir svårare för många att sälja för att istället bara dra av plåstret, skrik till och gå vidare. För det andra kan det ta flera år innan du når break even eller om du någonsin ens kommer till hälften av värdet och då under tiden har du tappat massor av avkastning. 

Nää ut på prommis och sen skidskytte på tv.


tisdag 22 november 2022

Robur Globalfond.. 👍

Snubblade över en intressant fond då jag var i ett annat ärende på Swedbank Roburs fondhemsida. Sökte info om en annan fond men ögonen fastnade på siffror om avkastning över tid och då årlig avkastning (CAGR)

När man läser CAGR siffror som 

senaste 3 åren 22,14% eller senaste 5 åren 17,28% 

eller 

senaste 10 åren 17,01% då stod mina 👀 som ❔ 

Fonden i fråga är: 

Swedbank Robur Globalfond A

Var tvungen att kolla om jag ägt den förut och visst har jag det men som vanligt så har jag tagit hem vinster alldeles för tidigt. 


Jämför man denna aktiva fond mot en Global indexfond så diffar det ändå rätt mycket då indexfonden har en CAGR på ca 10-11% senaste 3-10 åren. 

I lägen som dessa börjar min hjärna alltid fundera på utdelningsaktier vs fonder. Vad är rätt och vad är mindre fel..

För om du har en utdelningsportfölj med en direktavkastning på ca 4% så får du dina 4% i stort sätt varje år i ur och skur men när man jämför mot 17% årlig avkastning så inser jag att det finns vinster att ta hem för att säkra av cashflow om det är det man är ute efter. 

En CAGR på 17% med en portfölj på 3 000 000 kr är 510 000 kr/år och 4% är 120 000 kr/år.  

Och har man då en buffert vid sidan om på ca 2 års löner så ser då jag inga bekymmer att äga fonder istället.. 

För att få ut 510 000 kr/år behöver du en utdelningsportfölj värd ca 13 000 000 kr



lördag 12 november 2022

Mycket gnäll nu


Känns som mycket gnäll nu på finanstwitter. 

Avanza väljer att sänka belåningsvärdet för vissa värdepapper som ger rabatt på räntan (värdepapperskredit) och det blir direkt ett j@vla gnäll. För att få rabatt på Avanza så ska värdepappret ha minst 70% i belåningsvärde. 

Ett värdepapper som hamnade på 60% och därmed utanför ränterabatten är bland annat SBB. 

Så min fråga till alla är: Varför måste man stanna kvar på Avanza? Sluta gnäll och byt. 


En till grej som poppar upp i bland är courtage. På Avanza kan man ändra courtageklass först dagen efter om du gjort ett köp. På Nordnet kan du bara ändra courtageklass 1 gång per månad. 

Om du byter till SEB eller Nordea så har du courtage på 0,09% på alla köp och sälj. Min 1 kr eller max 199 kr per köp. Mycket bättre! 

Så min fråga till alla är: Varför måste man stanna kvar på Avanza eller Nordnet? Sluta gnäll och byt.


Källskatt är en annan gnällpunkt på finanstwitter. Har du finska innehav så har du 35% källskatt på Avanza. På Nordnet har du istället bara 15%. På Avanza och Nordnet tar det ca 3 år innan du får tillbaka källskatten! 

Om jag kommer ihåg rätt så har Nordea 15% källskatt och det tar bara ca 3 mån att få tillbaka källskatten samt att du har bättre courtage 0,09%. Bra va?

Så min fråga till alla är: Varför måste man stanna kvar på Avanza eller Nordnet? Sluta gnäll och byt.


Det är alltid något som är skit på Avanza eller Nordnet. Är man inte nöjd så byt. 

Jag har funderat och tänkt byta men nu skiter jag istället i allt och är tyst och slutat bry mig. Det lönar sig inte att gnälla. Skulle jag byta så blir det till gammelbank som SEB eller Nordea. Har Swedbank men där är det sämre courtage än alla andra. 

Mest troligt blir jag kvar på Avanza och Nordnet men jag gnäller inte mera! 


torsdag 10 november 2022

Det du vinner i utdelning förlorar..


Det du vinner i utdelning förlorar du i avkastning.

Så kan man säga om man jämför den utdelande ETF:en Xact Högutdelande med tex indexfonden Handelsbanken Norden Index

Fonderna följer inte samma index!

ETF:en har en årlig förvaltningsavgift på 0,32% vs indexfondens 0,44%.

Med ETF:en betalar du courtage på alla köp och sälj samt även om du väljer att återinvestera varje utdelning. 


Totalavkastning enligt Handelsbankens hemsida

10 000 kr månadsspar 

senaste 3 åren










senaste 5 åren











Peanuts i sammanhanget senaste 3 åren men lite mera på 5 år mellan de två Norden fonderna men vill bara visa skillnaden. Vet inte hur Handelsbanken räknar och om dom alls tar med kostnader som förvaltningsavgift och courtage vid köp och återinvestering. 

Det finurliga är att man kan välja själv vilka fonder man vill jämföra mot. Av dessa 6 fonder fick man den bästa avkastningen från indexfonden Länsförsäkringar USA

Diffen mellan Läns USA och Xact blir ca 40 400 kr på 3 år (13 500 kr/år) och ca 132 500 kr på 5 år (26 500 kr/år). Som sagt olika index här med men mycket pengar bara för att få utdelning via ETF:en. 

Mera jämlikt mot Aktiespararna Direktavk där det skiljer nästan 80 papp på 5 år eller ca 16 000 kr per år. 

"Det du vinner i utdelning förlorar du i avkastning" 

Sämst bland dessa 6 blir den populära super duper förvaltarnas fond TIN som har en värdeökning på hela 17 papp på 5 år. Fonden har inte funnits i 5 år så här vet jag inte hur dom räknar. Kan ha att göra med att TIN rasat med drygt -42% senaste 15 månaderna samtidigt som man matat in 10 000 kr per mån i en brant nedförsbacke i 15 månader. Ides inte räkna i excel.. 


Gå gärna in och jämför